Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Välkommen!

Projekttitel: Flest och fler: Superlativa kvantitetsuttryck i olika språk

Finansierat av Vetenskapsrådet (Projekt ID: 2015-01404)

Projektledare: Elizabeth Coppock 

Vi undersöker kvantitetsord som t.e.x. “många” och “få”, och dess superlativa former “flest” och “färst”. Dessa exotiska grammatiska djur bor på gränsen mellan adjektiv och determinerare. Följ med på vårt äventyr!

Populärvetenskaplig beskrivning

När en svensk börjar att lära sig engelska kan det vara förvånande att "de flesta" motsvarar “most” på engelska, och "flest" motsvarar “the most”. Meningen “Jag gillar de flesta djur” till exempel blir “I like most animals” på engelska, och “Jag gillar flest djur” blir “I like the most animals”. Man skulle kunna förvänta sig att det vore tvärtom. Med samma ingredienser (den bestämda artikeln, och den superlativa formen av “många”) får vi ut helt olika tårtor (tolkningar).

Den här typen av skillnader finns också bland språk med andra strategier för att forma superlativa uttryck. På franska till exempel använder man samma ord (“plus”) för komparativ och superlativ; man bara lägger till en bestämd artikel i superlativ (“elle est plus belle” — “hon är vackrare” vs. “elle est la plus belle” — “hon är vackrast”). Så fungerar det på italienska också (“la più bella” -- "vackrast"). Men när det gäller superlativa kvantitetsattribut så fungerar franska och italienska inte helt likadant: “le plus d’infractions” ska inte översättas som “il più d’infrazioni” utan “più infrazioni”. Superlativa kvantitetsuttryck (t.ex. “flest”) är alltså ett område där det förekommer många skillnader mellan språk.

En möjlig anledning till att det finns sådana skillnader är att superlativa kvantitetsuttryck ligger i gränslandet mellan två ordklasser: adjektiv (t.ex. “vacker”, "vackrare", “vackrast”) och determinerare (t.ex. "många", “båda”, “alla”). Detta projekt handlar om att dokumentera och förstå hur superlativa kvantitetsattribut fungerar i olika språk, och bygga en bättre förståelse för det här gränslandet. Projektet ska alltså sätta skillnaden mellan "flest" och "mest" i ett större perspektiv.

Först ska vi i forskningsgruppen utveckla stimulusmaterial och en enkät som kan användas för att utreda hur superlativa kvantitetsattribut och relaterade fenomen fungerar i ett främmande språk. Till att börja med ska vi skriva en kort berättelse med gott om jämförelser och superlativa uttryck som ska översättas av en språkkonsult. Med hjälp av materialet från översättningen kan vi då ställa fler frågor till språkkonsulten, till exempel om en mening är sann eller falsk i en given situation.

Vår metod ska kunna användas av andra forskare runt om i världen, särskilt de som reser ut och sysslar med lingvistiskt fältarbete. För att försäkra oss om att vår enkät och vårt stimulusmaterial fungerar som en fältmetod ska vi börja med att utreda hur superlativa kvantitetsattribut fungerar i älvdalska, ett hotat språk som talas i Dalarna. Därefter bjuder vi in fältlingvister som planerar att använda metoden till en workshop där vi kan diskutera och jämföra våra resultat.

Sedan metoden validerats väljer vi ut ungefär 50 språk enligt vissa kriterier och undersöker hur superlativa kvantitetsattribut (eller motsvarande) fungerar i dem med hjälp av språkkonsulter. De ovannämnda europeiska språken har väldigt mycket gemensamt trots att de skiljer sig från varandra i vissa avseenden.  Det finns ännu fler sätt att bygga komparativa och superlativs uttryck bland världens språk, men det saknas kunskap om hur superlativa kvantitetsuttryck (eller motsvarande) fungerar med dessa. Det finns till och med språk där det inte finns några superlativa former alls; i stället använder man ungefär “mer än alla”. Hur säger man "flest" och "de flesta" i ett sådant språk? Sådana frågor ska vi besvara. För många språk finns det en mycket stor risk att de dör ut inom kort, och därför ska vi prioritera hotade språk, inom gränser för genomförbarhet.

Det är mycket sannolikt att vi hittar fenomen som inte har upptäckts av teoretiska lingvister eller diskuterats, och de kommer att bidra till att bredare perspektiv på detta komplexa grammatiska område och de komplexa frågor som hänger ihop med det.

Kontaktinformation

Elizabeth Coppock

Box 200, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Dicksonsgatan 4

Telefon:
0722 00 97 88

Sidansvarig: Monica Havström|Sidan uppdaterades: 2017-03-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?