Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Yanny eller Laurel? - lingvist förklarar varför vi hör olika

Nyhet: 2018-05-18

Det cirkulerar ett ljudklipp i sociala medier där en röst säger ett ord som folk uppfattar helt olika. Vissa hör Yanny, andra hör Laurel. Lingvisten Julia Forsberg reder ut varför.

Bland annat är det på diskussionsforumet Reddit och via den amerikanska youtubern Cloe Feldman som klippet fått spridning.

Hur kommer det sig att vi uppfattar ett ord så olika? (Länk till ljudklippet finns sist i denna text.)

– Klippet verkar bestå av ljud på olika frekvenser, ett som uppfattas som ljusare och ett som mörkare. Det kan finnas olika anledningar till att en hör antingen Yanny eller Laurel, till exempel om högtalarna eller hörlurarna en använder är bättre på att förmedla ljud på högre frekvenser är det mer troligt att en hör Yanny, och tvärtom. Hörseln kan också påverka, och hur väl vi uppfattar ljud på högre eller lägre frekvenser. När vi blir äldre blir de högre frekvenserna oftast svårare att uppfatta, säger Julia Forsberg, doktorand i lingvistik vid Göteborgs universitet.

Frågor som denna får studenter utforska inom ämnet fonetik på lingvistikkurserna. Det kan också handla om att undersöka produktion av språkljud, ljudens akustik eller perception av olika ljud och hur de tre hänger ihop.

– Experiment som Yanny/Laurelklippet är ett jättebra sätt att illustrera hur komplext det är med talproduktion och hörsel- och förståelseprocesser, säger Julia Forsberg.

Olika språkljud uppfattas även olika beroende på att olika frekvensområden är förstärkta (beroende på hur tunga, läppar och så vidare formas). Förstärkta frekvensområden kallas formanter, och de två eller tre lägsta formanterna spelar störst roll för vilket språkljud vi hör.

– De två formanterna som skapar första vokalen ’au’ i Laurel ligger lägre än de som skapar ’a’ i Yanny. Om lägre frekvenser är förstärkta genom inspelningen eller de hörlurar/högtalare en spelar upp ljudet via, eller om ens hörsel är sådan att en inte hör högre frekvenser lika bra, så är det troligt att en kanske kan urskilja de två formanterna i ’au’ tydligare – de borde relativt sett bli mer framträdande. De som hör Laurel urskiljer alltså två formanter, medan för de som hör Yanny verkar de två lägre formanterna uppfattas som en, säger Julia Forsberg.

Något som också gör att de två orden i klippet kan vara svåra att särskilja är att alla ljud i båda orden är tonande, vilket innebär att de produceras med stämbandsvibration. Skillnaden mellan ljud som har stämbandsvibration kan du uppfatta genom att lägga två fingrar på halsen, vid ’adamsäpplet’, och göra ljuden ’vvvvvv’ och sen ’ffffffff’: i den första bör du känna en vibration, medan den andra produceras utan vibration. Att ljuden är tonande innebär att de uppfattas som mer lika varandra, vilket skulle kunna bidra till att vi hör Laurel eller Yanny, beroende på faktorerna beskrivna ovan.

Länk till ljudklippet publicerat i The New York Times

Mer läsning:
University of York, expertkommentar

Yanny vs. Laurel: an analysis by Benjamin Munson

Kontaktinformation:
Julia Forsberg, doktorand i lingvistik
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
julia.forsberg@gu.se

AV: Monica Havström

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2011-03-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?