Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Jakob Lundgren, doktorand: Vetenskapsteori lär ut nyanserad kunskapskritik

Nyhet: 2019-03-22

Jakob Lundgren läste en biomedicinsk linje på gymnasiet och drabbades av ”physics envy” – känslan av att det han studerade inte var den mest fundamentala formen av kunskap, att det var härlett ur något annat. Det blev gnistan till en fördjupning i ämnet vetenskapsteori. Nu har Jakob fått en doktorandtjänst på Göteborgs universitet och ska fokusera på ett stort transdisciplinärt fält – Planetary Health.

– Vetenskapsteori är ett fält där det finns många perspektiv, många teorier och förklaringsmodeller, och dessa står ibland i konflikt med varandra. För den som studerar vetenskapsteori handlar det inte om att välja ett perspektiv och försvara detta, utan om att kunna förstå även de perspektiv som känns underliga vid en första anblick. Sedan är det naturligtvis också viktigt att kunna ge välgrundad kritik på alla perspektiv, säger Jakob Lundgren som har inrättat sig i det ljusa arbetsrummet på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.

Men tillbaka till tankarna under gymnasietiden på Fässbergsgymnasiet i Mölndal.

– På fysiken fick vi lära oss ”oproblematisk” kunskap, strömlinjeformade formler med välavvägda försök som empiriskt stöd. Men det jag saknade var hur dessa teorier berättigades. Vilka epistemiska svårigheter och vilka praktiska verktyg gjorde att formlerna fick just det utseendet?

Liberal Arts i Göteborg

Jakob Lundgren valde att läsa kandidatprogrammet Liberal Arts efter gymnasiet och där stötte han på vetenskapsteori som ett ämne.

– Jag ägnade min fria termin åt att läsa grundläggande vetenskapsteori på ett utbyte i Tyskland (jag tror att vi var den sista kullen som inte hade praktik under den fria terminen), och där lärde jag mig om bredden av perspektiv som kan användas för att undersöka vetenskap som studieobjekt. Det var också där som jag fastnade för Ludwik Fleck och hans idéer om tankekollektiv och tankestil – något jag fortfarande har mycket nytta av.

Ett år i Japan

Efter kandidatexamen i Liberal Arts bar det av till Japan som Free Mover vid Niigata University.

– Där jobbade jag med ett filosofiskt orienterat projekt om hur kunskap kan förmedlas via vittnesmål. Det var här mitt intresse för politiska, sociala och kulturella dimensioner av vetenskap väcktes på allvar, och jag bestämde mig nog redan då för att fortsätta med vetenskapsteori på avancerad nivå.

Vetenskapsteorin har även gett honom nya perspektiv på saker som händer i världen.

– Jag har lärt mig att kontextualisera anspråk på kunskap på nya sätt, vilket är nyttigt för att förstå politiska påståenden och utspel. Jag har också lärt mig att ställa frågor till ny teknologi och ny kunskap som går bortom det rent praktiska: vilka antaganden och föreställningar ligger bakom, hur ser det samhälle ut som förordarna tänker sig? Vetenskapsteori lär ut en nyanserad form av kunskapskritik, varken ren acceptans eller ren skepticism.

Doktorand i Tyskland

Jakob Lundgrens vidare studieväg ser ut så här: Magisterexamen i vetenskapsteori 2017, Magister i teoretisk filosofi 2018.

– Eftersom jag från början var säker på att jag ville fortsätta inom den akademiska världen satte jag igång med att söka plats som doktorand så fort jag hade min examen. Jag skickade ansökan till ett antal svenska och europeiska universitet och blev till slut antagen vid Justus-Liebig-Universität Gießen i Tyskland. Dock ledde en kombination av finansieringsproblem och det faktum att institutionen inte hade helt och hållet rätt inriktning för mitt projekt att jag tog chansen att söka mig tillbaka till Göteborgs Universitet.

Helt oeniga experter

Det var i Japan som Jakob Lundgren snappade upp att det finns frågor där vetenskapsfilosofer och de som ägnar sig åt mer politiskt orienterade Science Studies verkligen inte kommer överens.

– När jag sedan läste i Göteborg fick jag veta att synen på expertis var en av dessa frågor. Filosofer i allmänhet menar att det oproblematiskt kan finnas en "expert" om denne har störst sannolikhet att ha rätt om en fråga, medan en mycket stark ström inom Science Studies menar att "experter" bara existerar i sin sociala kontext, och därför är underordnade sociala och politiska förhållanden. Jag skrev min svenska masteruppsats i vetenskapsteori om en oväntad parallellitet mellan filosofen Adam Elga och Science Studies-teorietikern Sheila Jasanoff. Jag ville visa att det finns enstaka punkter där de båda perspektiven är förenliga, och att det finns en mängd teoretiska bakgrundsantaganden och stilistiska drag hos båda sidorna som döljer detta faktum.

Där kunde han också kombinera sina filosofiska och vetenskapsteoretiska intressen.

Tillfälle att bredda dig

Vilket råd skulle du vilja skicka med presumtiva studenter?
– Till dig som är nyfiken på vetenskapsteori: Studenterna har ofta helt olika akademisk bakgrund; filosofi, ekonomi, konst, naturvetenskap, samhällsvetenskap. Det är ett gyllene tillfälle att lära sig om discipliner du inte är bekant med.
– Och allmänt: Passa på att läsa ett språk! Det är värdefullt bara att putsa upp gymnasietyskan med en kvällskurs på kvartstid. Språkkunskaper är nyttiga både som meriter och för att bredda den sfär av kultur du kan ta till dig.

Planetary Health

Nu har Jakob Lundgren fyra år framför sig som doktorand. I sitt avhandlingsarbete fokuserar han på det transdisciplinära fältet Planetary Health, och hur begrepp som kommer från olika discipliner påverkar vår förståelse av hälsa.

– Jag valde detta projekt av två anledningar. Å ena sidan har jag ett starkt intresse för den kognitiva dimensionen av tvärvetenskaplighet: hur kan kunskap som är rotad i en disciplins teoretiska och stilistiska antaganden föras över till en annan, och hur förändras den på vägen? Å andra sidan intresserar jag mig för frågor om transdisciplinaritet som sådant. Vad händer med kunskapsproduktion om den görs av en blandning av akademiska och icke-akademiska aktörer? Vilka konsekvenser får denna form av tvärvetenskaplighet för samhälle och universitet? Båda dessa områden ger upphov till viktiga frågor, och jag hoppas kunna bidra till vår förståelse av dem.

Kontakt: Jakob Lundgren, doktorand i vetenskapsteori, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet, jakob.lundgren@gu.se

Läs mer om kurser i vetenskapsteori

Fakta om Planetary Health: Det är ett väldigt nytt forskningsfält som bygger på en rapport av Rockefeller Foundation och The Lancet från 2015. Rapporten belyser hur vår hälsa och vår omgivning är intimt sammankopplade. Rapportförfattarna menar att all policy vad gäller hälsa måste ha ett miljöperspektiv inbyggt från början. Forskning på området belyser ofta hur klimatförändringar, miljögifter, minskad artrikedom med mera påverkar hälsa i stor skala.

Foto: Monica Havström

AV:
031-786 3042

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2011-03-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?