Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Analoga anslagstavlor fortfarande populära

Nyhet: 2018-08-28

Vi ser dem varje dag utanför affären, på biblioteket eller i fikarummet. Men behövs de analoga anslagstavlorna i dessa digitala tider? Svenska forskare har just genomfört världens största studie på anslagstavlor och konstaterar att de fortfarande används flitigt runtom i Sverige.

– Istället för att ha ersatts av nya kommunikationsmedier har anslagstavlan snarare anpassats till det nya medielandskapet genom att användarna drar nytta av till exempel Facebookgrupper, Instagramkonton, e-post och webbadresser i anslagen, säger Christopher Kullenberg (på bilden), docent i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.

Tillsammans med elva andra forskare står han bakom studien som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Plos One. Forskarna är verksamma vid universiteten i Göteborg, Stockholm, Örebro och vid Syddansk universitet. Med hjälp av närmare hundra skolklasser har forskargruppen kartlagt analoga anslagstavlor. Resultaten visar att anslagstavlor fortfarande används för många olika ändamål, från att publicera köp- och säljannonser till att göra reklam för konserter och evenemang.

– Anslagstavlorna fungerar särskilt bra för att kommunicera väldigt lokala händelser, till exempel en fotbollsmatch eller för att efterlysa en bortsprungen katt. Anslagstavlor är på grund av sin platsbundenhet vad man kan kalla ett hyperlokalt medium. De är mycket effektiva när man vill nå ut till ett visst kvarter eller en specifik publik, säger Sara Van Meerbergen, universitetslektor i nederländska vid Stockholms universitet.

– Detta är den största systematiska studien av anslagstavlor som hittills genomförts. Vi har undersökt över tusen enskilda anslag över nästan hela landet och sedan studerat i detalj vilka typer av meddelande som förekommer, hur de är utformade och vilka andra medieteknologier de drar nytta av, säger Johan Järlehed, docent i spanska vid Göteborgs universitet.

De flitigaste användarna är olika föreningar, till exempel idrottssällskap, studiecirklar och religiösa församlingar, som tillsammans står för över 40 procent av den totala mängden anslag. Företag, som annonserar både varor och tjänster, utgör runt 30 procent och privatpersoner är avsändare i 14 procent av anslagen.

För att kunna samla in och kategorisera anslagen tog forskarna hjälp av skolelever runt om i landet.

– Metoden kallas medborgarforskning och innebär att vi forskare tar hjälp av allmänheten, i det här fallet skolelever och lärare, i vårt arbete. Utan eleverna hade vi aldrig kunnat samla in så här många anslag från så många platser i Sverige, säger Christopher Kullenberg.

Länk till studien: 
What are analog bulletin boards used for today? Analysing media uses, intermediality and technology affordances in Swedish bulletin board messages using a citizen science approach, är publicerad i tidskriften Plos One https://doi.org/10.1371/journal.pone.0202077.

Projektet genomfördes i samarbete med ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, som en del av ForskarFredag – Sveriges mest spridda vetenskapsfest.
Studien har finansierats av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse och Europeiska Unionens forskningsprogram Horisont 2020. Studien vann även Open Knowledge Awards pris för bästa öppna vetenskap under insamlingsåret 2016 http://okawards.org/winners-2016/

Kontakt:

Christopher Kullenberg, Göteborgs universitet, christopher.kullenberg@gu.se, +46 (0)735083022
Sara Van Meerbergen, Stockholms universitet, sara.vanmeerbergen@su.se, +46 (0)8-163303
Johan Järlehed, Göteborgs universitet, johan.jarlehed@sprak.gu.se, +46 (0)31-7861777


Foto: Monica Havström, Göteborgs universitet
Anslagstavla på Styrsö i Göteborgs södra skärgård.

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2011-03-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?