Nya rön om ursprunget till vetenskapen om vårt medvetande

Det omfattande programmet, som finansierats av Riksbankens jubileumsfond med 32,7 miljoner kronor, är tvärvetenskapligt och samtidigt djupt rotat i de humanistiska kärndisciplinerna filosofi och klassiska språk.
– Vi är nitton forskare i filosofi, grekiska, latin och arabiska som har studerat hur Aristoteles teorier om perception och kognition tolkades och förklarades under medeltiden. Det handlar om vetenskapliga problem som är i stort sett lika flitigt studerade än idag: mekanismerna bakom våra sinnesförnimmelser, hur det går till när vi uppfattar och tolkar – eller misstolkar – vår omvärld, och hur sinnesintrycken ger upphov till föreställningar, minnen, drömmar och begrepp. Man har länge vetat att medeltidens tänkare intresserade sig mycket för dessa frågor, men kunskapen om vad de kom fram till och hur deras slutsatser kom att påverka den vidare utvecklingen, har fram tills nu varit mycket begränsad, säger projektledare Christina Thomsen Thörnqvist, professor i latin vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.

Teorier om sömn och drömmar

I sitt stora verk Om själen lade Aristoteles fram sina teorier om hur det mänskliga medvetandet fungerade, men han skrev också en samling kortare texter om närbesläktade fenomen, som perception, minne, sömn och drömmar vilka han menade hade med både kroppen och själen att göra. Vid de medeltida universiteten utvecklade man Aristoteles filosofi och däribland hans teorier i dessa kortare texter, kända under samlingsnamnet Parva naturalia (Mindre naturfilosofiska skrifter). Den verksamheten kom att lägga grunden för nutidens vetenskap inom området.

– I våra öron kan det låta osjälvständigt men under medeltiden, precis som i dag, tog forskningen avstamp i tidigare teorier och slutsatser inom det område som man studerade. Att skriva en kommentar till Aristoteles där man byggde vidare på hans teorier var under flera århundraden det främsta sätt på vilket man bedrev forskning inom en rad vetenskapsområden. Därför kom Aristoteles också att bli den tänkare som utan jämförelse påverkat vår idéutveckling mest – direkt och indirekt, säger Christina Thomsen Thörnqvist.

Centrala texter i nya utgåvor

Utvecklingen pågick på många språk samtidigt och allra främst på grekiska i det forna Bysans, på latin i Västeuropa och på arabiska i det arabiska språkområdet. För att kunna studera de medeltida texterna som till största delen är tillgängliga i medeltida handskrifter krävs färdigheter i språken och filologisk kompetens. Ett viktigt resultat av programmet är de många utgåvor av centrala medeltida texter som forskargruppen producerat och som nu även forskare inom närliggande ämnesområden kan forska vidare på.

Gigantiskt samarbete

Under de sju åren har drygt 130 forskare från 24 länder gästat Göteborgs universitet för att delta i arbetsseminarier och konferenser som anordnats inom programmet. Nu avslutas det hela med en internationell konferens och ett panelsamtal där inbjudna forskare diskuterar resultaten. I samband med detta publiceras också en populärvetenskaplig bok som sammanfattar programmets resultat: Representation och verklighet: Historiska och nutida perspektiv på den aristoteliska traditionen. Slutrapport från ett forskningsprogram
av Christina Thomsen Thörnqvist och Sten Ebbesen
(Riksbankens jubileumsfond och Makadam förlag)

Konferensen Conceptualising Reality in the Aristotelian Tradition and Beyond äger rum 7-9 februari på Gothia Towers, Mässans gata 24, Göteborg

Panelsamtalet är öppet för allmänheten. Tid och plats: 7 februari kl 9.30 på Gothia Towers. Föranmälan görs till Andreas Ott, andreas.ott@gu.se senast 3 februari. Se mer information om panelsamtalet

Kontakt:
Christina Thomsen Thörnqvist, christina.thornqvist@gu.se
031-786 4348
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Webb: representationandreality.gu.se

Presskontakt: Monica Havström, kommunikatör
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
031-786 3042, monica.havstrom@gu.se

Foto: Monica Havström, Göteborgs universitet

Deltagare vid forskningsprogrammets internationella konferens i Göteborg 2018.