Samtal i Almedalen om Liberal Arts och skolans demokratilyft
Två av alla som debatterar samhällsfrågor i Almedalen denna vecka är Moa Ekbom och Morten Sager, som forskar och undervisar vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.
Moa Ekbom och Jesper Enbom under måndagen på Humtanks scen i Visby. Se länk till filmen i texten.
Vad ser ni fram emot under dagarna i Visby?
– Att få uppdatera mig, diskutera och fundera kring aktuella och viktiga frågor som högskolornas autonomi, finansiering och styrning, forskningsinfrastruktur (speciellt för humanister), forskares roll och anställningsvillkor, och förstås även själv lyfta fram nödvändigheten av humaniora. Jag ser även massor fram emot att träffa vänner och bekanta, säger Moa Ekbom, universitetslektor i latin.
– Trevliga miljöer och kunskap. Men, allra mest ser jag fram emot samtal med människor från olika delar av samhället. Det skapar nya idéer och relationer att bygga vidare på. Ett samtal som jag hade förra året har sedan lett till tre praktikplatser för mina studenter på Masterprogrammet i evidensbasering och en gemensam forskningsansökan, säger Morten Sager, universitetslektor i vetenskapsteori.
Moa Ekbom medverkar i ett samtal arrangerat av Humtank med titeln Liberal arts – är det framtiden för svensk humaniora? Morten Sager deltar i två panelsamtal, ett arrangerat av Ifous – innovation, forskning och utveckling i skola och förskola och ett där bland andra Göteborgs universitet står som arrangör.
Denna sida uppdateras med länkar till de filmade samtalen.
Liberal arts – är det framtiden för svensk humaniora?
Liberal arts-traditionen ser som sin uppgift att ge studenter en bred kunskapsbas som sträcker sig över fakultetsgränserna. Kan den användas för att förbättra kunskapssituationen i Sverige idag? Hur ska det i så fall gå till och vilka är fallgroparna?
Faktaresistens är enligt vissa ett tilltagande samhällsproblem. Källkritik, analytisk konsistens, kritiskt tänkande och bildning tycks vara bristvaror i en allt mer polariserad och politiserad samtid. Vilka är Liberal arts-tankens fördelar och utmaningar?
2 juli
Se Humtanks direktsändning av samtalet mellan Moa Ekbom och Jesper Enbom på Twitter.
Utbildning på vetenskaplig grund – hur vet vi det?
Att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är vi alla överens om men vad betyder det i praktiken? Vad gör man när vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet saknas?
Den praktiknära forskningen på det utbildningsvetenskapliga området är i jämförelse med andra vetenskapsområden mycket begränsad. Forskningsresultat som ger svar på frågor som lärare och skolledare brottas med i sitt dagliga arbete finns det inte så mycket av. Samtidigt ställer skollagen krav på en forskningsbaserad utbildning och de verksamma i skolan är tvingade att laga efter läge och hantera situationen efter bästa förmåga.
Vid seminariet får vi ta del av två forskares syn på vetenskapligheten i skolan. Därefter följer ett panelsamtal utifrån ett konkret exempel på hur man genom samverkan och praktikutvecklande forskningsinsatser kan bygga kunskap när sådan inte finns eller när den är i behov av utveckling.
Medverkande:
Morten Sager, lektor i vetenskapsteori, Göteborgs universitet
Katarina Arkehag, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad
Anette Jahnke, lektor i pedagogik och projektledare, Göteborgs universitet
Maria Stockhaus, riksdagsledamot, Moderaterna
Thomas Strand, riksdagsledamot, Socialdemokraterna
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, Stockholms universitet
Marie-Hélène Ahnborg, vd, Ifous
3 juli Läs mer
Ifous refererade debatten i twitter med många inlägg: "Morten Sager konstaterar att alla 7 punkter måste hållas ihop och repeteras när det gäller skola och forskning. Du hittar Twitter-inläggen här. (Ifous on Twitter)
Demokratilyftet i svenska skolan
Se det filmade samtalet på Västsvenska arenan.
Skolan har under hela efterkrigstiden haft ett demokratiuppdrag. I en tid av alternativa fakta, rekrytering till våldsbejakande extremism och en polariserad samhällsdebatt finns det ett behov av att stödja lärare i arbetet med skolans demokratiska uppdrag – ett demokratilyft.
Svensk skola uppvisar goda resultat i internationella jämförelser utifrån det demokratiska uppdraget. Samtidigt framkommer också att svårigheten att arbeta med detta uppdrag är ofta förankrade till vissa geografiska platser och specifika skolor och skolformer. I enkätundersökningar påtalar lärare svårigheten att bemöta extremism, rasism och kontroversiella frågor. Ofta efterfrågas konkreta arbetsformer och metoder. Det som levereras är temadagar, kortare skrifter och fortbildningar som sällan varar mer än några timmar. Detta trots att det finns exempel på god forskning och lovande praktiker som skulle kunna utgöra en grund för att förbättra skolans och samhällets förmåga att hantera de frågor som är så aktuella i vår tid. Vi diskuterar varför gapet mellan behov och insatser tycks vara så stort och ger exempel på vägar framåt.
Medverkande:
Christer Matsson, bitr föreståndare och forskare, Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet
Morten Sager, universitetslektor, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid Göteborgs universitet
Tomas Axelson, docent i religionssociologi och verksamhetsledare, Interkulturellt utvecklingscentrum (IKUD) vid Högskolan Dalarna
Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister, Utbildningsdepartementet
Somar Al Naher, moderator
5 juli Läs mer