Förlåtelse som gåva - bra för båda parter
För många människor är julhelgerna en tid för gåvor, generositet och välgörenhet. Har du tänkt på att förlåtelse kan vara en gåva? En gåva som är välgörande för såväl den som förlåter som den som blir förlåten.
– Jag har funderat på givandet av gåvor i anknytning till mitt forskningsprojekt om förlåtelse. Många filosofer och teologer tänker på förlåtelse som en gåva, något som ges fritt och inte kräver något i gengäld. Och psykologer har visat att förlåtelse är en kraftfull handling för både förlåtna och förlåtande, säger Per-Erik Milam, forskare i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet.
Naturligtvis kan själva förlåtelsen vara svår att hantera. Det kan vara smärtsamt att tänka på oförrätter som drabbat dig, och tufft att bestämma om du ska förlåta. Det kan också vara svårt att sluta skuldbelägga den som har sårat dig.
– Men dessa aspekter gör förlåtelsen till en ännu mer meningsfull gåva. De bästa gåvorna är ju de som uttrycker din kärlek, omtanke eller uppskattning genom att du visar att du har tänkt på någon och verkligen försökt förstå den personen, säger Per-Erik.
För många som firar jul är högtiden också en tid för försoning.
– Begreppet är nära knutet till förlåtelse. Försoning är också ett centralt tema i några av mina favoritjulfilmer, till exempel Livet är underbart, Grinchen – julen är stulen samt Ensam hemma och Die Hard. Men våra verkliga moraliska konflikter är ju ofta mer komplicerade än dem vi ser i julens feel-good-filmer.
Enligt Per-Erik Milam är en förlåtelsehandling inte alltid lämplig eller ens möjlig. Sådana hinder är föremål för hans aktuella forskningsprojekt, Förlåtelsens gränser, finansierat av Vetenskapsrådet.
– Men ibland kan det vara svårt att undvika att hamna i moraliska konflikter med familj, vänner och kollegor, och då kan förlåtelse och försoning ge lite ljus och värme i en kall och mörk tid på året.
Som forskare fokuserar Per-Erik Milam på frågor i skärningspunkten mellan etik, moralpsykologi och socialfilosofi och politisk filosofi.
– Jag är särskilt intresserad av det som rör klander, skuldbeläggning, ursäkter och förlåtelse som vi använder för att hantera och lösa moraliska konflikter.
Text: Monica Havström
Per-Erik Milam, forskare i praktisk filosofi. Foto: Monica Havström
Kontaktinformation:
Per-Erik Milam, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet
per-erik.milam@gu.se
Per-Erik Milam är också ansluten till forskningsprojektet Lund Gothenburg Responsibility Project.
Han fick sin doktorsexamen 2014 vid University of California, San Diego.