Flera forskare i praktisk filosofi på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori kommer att ingå i en ny tvärvetenskaplig forskningsmiljö inom CARe som ska fokusera på miljöns betydelse för hur antibiotikaresistens sprids.
Antibiotikaresistens innebär att viktiga mediciner mot infektioner slutar att fungera därför att bakterier utvecklar försvar mot dem. Det har gått så långt att antibiotikaresistens sedan flera år utgör ett allvarligt hot mot global hälsa. Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, ingår i en grupp forskare vid Centrum för antibiotikareistensforskning, CARe, som fått 25 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att studera just miljöaspekter av antibiotikaresistens.
Arbetet kommer bland annat att handla om hur man kan motivera och förändra normer och regelsystem för att minska industriella utsläpp av antibiotika. Det kan också handla om att möjliggöra och stödja tillgänglig och effektiv kontroll av antibiotika och resistenta bakterier i avloppsutsläpp i lågresursländer.
– Båda dessa möiljöaspekter är viktiga faktorer för att hantera och minska hotet från antibiotikaresistens, säger Christian Munthe.
Den nya satsningen leds av CARe:s föreståndare, Joakim Larsson, och förutom Christian Munthe kommer även Erik Malmqvist, lektor i praktisk filosofi vid samma institution, samt yngre forskare i praktisk filosofi engeras i arbetet.
Vid Centrum för antibiotikareistensforskning jobbar Christian Munthe med etikfrågor och leder arbetet inom ”Interventioner”, som handlar om att utveckla strategier för att minska hotet och hantera dess konsekvenser. CARe kartlägger de oerhört komplicerade nätverk av aktörer, intressen och regelsystem som kan påverka de industriella antibiotikautsläppen.
Nästa steg blir att beskriva hur systemen kan förändras och hur sådana förändringar kan motiveras och berättigas. Det kan till exempel handla om hur samhälle och sjukvård prioriterar och ekonomiskt värderar läkemedel så att den kostnad som industriella antiobiotikautsläpp innebär faktiskt bärs av de aktörer som genererar dem.
– Det kan i sin tur hjälpa företag och stater att berättiga ökad transparens, krav på underleverantörer och strängare regelverk i producentländer, men samtidigt kan det leda till etiska dilemman på grund av dyrare läkemedel eller minskade incitament för läkemedelsföretag att utveckla ny antibiotika, säger Christian Munthe.
I det nya projektet ska han samararbeta med forskare inom miljö, naturvetenskap och medicin, men också med Princeton-ekonomen Ramanan Laxminarayan.
Christian Munthe, e-post: christian.munthe@gu.se
Erik Malmqvist, e-post: erik.malmqvist@gu.se