Till startsida
Webbkarta

Masterprogram i evidensbasering: praktik, teori, kontext

Kunskap i sitt sammanhang. Morgondagens kunskapsbaserade ledarskap kräver kompetens i hur olika professioners kunskapsmodeller kan samspela i praktiken.

Med en examen i evidensbasering får du förutsättningar för att bli en nyckelspelare i tvärprofessionella organisationer. Du får också möjlighet att på allvar förstå och granska kunskapens roll i samhällsutvecklingen. Detta unika masterprogram är för dig som vill arbeta med förändringsarbete inom olika samhälleliga institutioner eller bidra till kritisk reflektion vad gäller styrning och kunskapsanvändning. 

Om utbildningen

Hur kan vi vara säkra på att vi gör rätt när vi fattar beslut om olika insatser? Svaret på dessa frågor har sedan några år varit: evidensbasering. Det är dock ingen enkel lösning som kan tillämpas tanklöst. Evidensbasering kräver hög kompetens och avancerade bedömningar. I dagens komplexa samhälle behöver olika expertgrupper samarbeta på ett kunskapsbaserat sätt. Inom många sektorer arbetar man ofta med skilda kunskapsmodeller som skapar svårigheter för tvärprofessionellt arbete.

Programmet är en mötesplats för olika professioner och kunskapssyner. Här möts blanda annat humaniora, naturvetenskap, medicin, psykologi, samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap. Studenter och lärare kommer från olika delar av universitetet, från myndigheter och verksamheter inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, utbildningsområdet men också från andra kunskapsintensiva sektorer i samhälle och näringsliv.

Vi arbetar med både tekniker och kritiska perspektiv, både direkt praktisk tillämpning och reflektion kring filosofi, etik och politik. Denna kombination gör utbildningen unik och utmanande. Vi lär oss olika sätt att säkerställa kunskap utifrån de förutsättningar som gäller inom respektive område. Men också att förstå hur vissa problemformuleringar och lösningsmodeller har uppstått och blivit dominerande. Det handlar om att ta reda på vad som är bästa tillgängliga kunskap för en viss problematik och förstå vad som står på spel för alla inblandade. Ibland är det viktigaste och svåraste att säkerställa vad vi inte vet – och att hantera den kunskapsbristen konstruktivt i verksamheten.

Arbetsområden

För redan yrkesverksamma har programmet inneburit ökade möjligheter att ta sig an arbete med ledning och utveckling. För studenter med humanistisk eller samhällsvetenskaplig bakgrund ger utbildningen en ingång i en mängd yrkesroller som utredare, projektledare, analytiker eller beslutsfattare. Morgondagens ledarskap kommer att vara kunskapsbaserat och kräva samordning av olika yrkesgruppers kunskaper och synsätt. Med det här programmet får du en plattform för att förstå och ta dig an de utmaningar som finns i tvärprofessionella verksamheter och kunskapsbaserat beslutsfattande. Utbildningen har skapats i samråd med landsting, kommun och statliga myndigheter på evidensområdet, som i ökande utsträckning efterfrågar kompetens om evidensbasering och kunskapsstyrning.

Du lär dig att själv söka upp bästa tillgängliga kunskap, sovra och sammanställa den för att sedan genomföra förändringar i verksamheten. Med en examen i evidensbasering kan du leda förändringsarbete utifrån ny kunskap i form av evidens, externa utvärderingar eller internt lärande. Du lär dig också att reflektera över styrkan och svagheter i olika metoder och de etiska dilemman som uppstår med nya kunskaper – eller brist på kunskap.

Innehåll

Programmet kan läsas på tredjedelsfart, halvfart eller på helfart. Tredjedelsfart ger en magisterexamen efter tre år. Därefter kan en masterexamen tas på hel- eller halvfart. Halvfart ger en magisterexamen efer två år och en masterexamen efter fyra år. Helfart ger en magisterexamen efter ett år och en masterexamen efter två år.

Studenter på tredjedelsfart läser cirka sex hela undervisningsdagar per termin, halvfartsstudenter cirka tolv dagar per termin och helfartsstudenter ungefär det dubbla. Under höstterminer sker tredjedelsfartsstudier i huvudsak på halvtid en halv termin åt gången. (Första terminen bedrivs studier främst i september och oktober.)

Observera att förutom schemalagda undervisningsdagar tillkommer studietid för inläsning av litteratur och genomförande av studieuppgifter både i grupp och individuellt.

För magisterexamen krävs 60 hp av programmets kurser inklusive magisteruppsats om 15 hp. Det innebär ett år på helfart, två år på halvfart eller tre år på tredjedelsfart.

För masterexamen krävs 120 hp av programmets kurser inklusive uppsatsarbeten om totalt 30 hp. Det innebär två år på helfart eller fyra år på halvfart. Det går att öka respektive minska studietakten under programmets gång med viss framförhållning. Inga valbara kurser ingår i examenskraven. När innehållet på någon av programmets kurser har inhämtats på andra kurser kan tillgodoräknande göras.
För fullständig utbildningsplan se här.  

För mer detaljerad beskrivning av vilka kurser som ges respektive termin på kvarts-, halv- och helfartsvarianterna samt som fristående kurser, se respektive länk:

Studiegång och kurser på tredjedelsfart
Studiegång och kurser på halvfart
Studiegång och kurser på helfart

Fristående kurser

 

Hur har utbildningen fungerat hittills?

Programmet har pågått sedan 2013 och ges från hösten 2016 för fjärde gången. Studiemiljön är mycket dynamisk med heltidsstudenter från olika kandidatutbildningar (t ex förvaltningsekonomi, sociologi eller socialantropologi) och yrkesverksamma såsom organisationskonsulter, ortopedingenjör, utredare, läkare, projektledare, pedagoger, sjuksköterskor, socionomer, psykologer, fysioterapeuter/sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller folkhälsovetare.

Många studenter kommer resande från hela landet.

Reaktionerna från studenterna har varit att utbildningen är matnyttig men också utmanande. De vanligaste syftena när studenterna anger varför de läser utbildningen är: "att kunna leda en verksamhet mot en mer evidensbaserad praktik" och att få "redskap för att kritiskt och initierat kunna argumentera kring krav på evidensbasering". Se gärna mer om studenternas kommentarer.

Praktik

För helfartsstudenter utan anställning är det viktigt att hitta problem med tydlig anknytning till någon verksamhet. Detta är speciellt viktigt i magister- eller masteruppsatser. Vi strävar efter att skapa möjligheter för studenten att skriva sin uppsats i relation till någon verksamhet i kommun, landsting eller vid statlig myndighet där evidensbasering är en viktig del av arbetssättet. Detta sker i dialog mellan studenten, programansvarig och avnämare (se samarbetspartners nedan).

Förkunskapskrav och urval

Förkunskapskrav: Kandidatexamen eller motsvarande (för ansökan till enskilda fristående kurser som ingår i programmet är förkunskapskraven något annorlunda).

Urval: Vid fler sökande än antalet platser görs urvalet i två grupper. (Om platserna motsvarar antalet sökande behöver alltså endast förkunskapskraven uppfyllas för att antas.)   

Urvalet för 100% (helfart) studiegång sker utifrån skriftligt antagningsprov som visar på skriftlig språkförmåga, relevans av tidigare utbildningserfarenhet och motivation. För mer information om antagningsprovet KLICKA HÄR eller kontakta evidensbasering@gu.se. Antagningsprovet skall skickas till samma epost-adress. (OBS: Dessutom måste programmet sökas via Universitets- och högskolerådets sökportal antagning.se.)

Urvalet för 50% (halvfart) och 33% (tredjedelsfart) studiegång sker utifrån arbetslivserfarenhet. På grund av utbildningens tidsåtgång ges företräde till sökanden med en tydlig intentionsförklaring från arbetsgivare. I övrigt baseras urval på antingen A. utförlig redogörelse för tidigare erfarenhet, nuvarande eller framtida roll i arbete med evidens, kvalitetssäkring och utvärdering eller B. intyg från arbetsgivare som anger vilken roll den sökande har haft, nu har och i framtiden förväntas ha i arbete med förändring av verksamheten i enlighet med ny kunskap. För mer information om bedömning av arbetslivserfarenhet KLICKA HÄR eller kontakta evidensbasering@gu.se.

Arbetsgivares intentionsförklaring, redogörelse för arbetslivserfarenhet eller intyg måste skickas senast 22 april (programansökan och vissa fristående kurser) respektive 15 oktober (fristående kurser som ges under vårterminer) till samma e-postadress eller via vanlig post till Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; Box 200, 405 30 Göteborg". Märk kuvertet "Evidensbasering". (OBS: Dessutom måste programmet sökas via Universitets- och högskolerådets sökportal antagning.se.)

Examen och auktorisering

Examen: Magisterexamen eller masterexamen.

Fortsatta studier: Forskarutbildningen i vetenskapsteori.

Socionomer (med examen om 210 hp) är efter magisterexamen från programmet behöriga till forskarutbildning i socialt arbete.

Auktorisering:

ST-läkare som läser programmet kan tillgodogöra sig kurserna som en del av specialistutbildningen. Programmet täcker in Socialstyrelsens krav på delmål 19 och 20 vad gäller vetenskapligt arbete respektive förbättringskunskap.

Psykologer kan tillgodoräkna sig tre av programmets kurser (på vardera 15 hp) inom psykologförbundets specialistordning, nämligen VT2110, "Evidens i praktiken: kritisk granskning av vetenskaplig litteratur", kursen VT2111, "Evidens i praktiken: sammanställning av evidens i översikter och riktlinjer" samt kursen EV2113 "Evidens i praktiken: förändring av verksamheter utifrån evidens". Respektive kurs motsvarar två breddkurser inom specialistutbildningens kursobligatorium.

Fysioterapeuter kan tillgodoräkna sig utbildningen inom specialistordningen om magister- eller masterexamensarbetet skrivs med tydlig koppling till valt specialistområde.

Doktorander på Sahlgrenska Akademin kan i samråd med handledare och studierektor vid sin institution välja en av evidensprogrammets kurser inom sin valfria kursdel (15 hp) på forskarutbildningen.

Vem ger utbildningen?

Utbildningen ges vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet. Programkoordinator är Fil Dr i vetenskapsteori, Morten Sager. Kontakt: evidensbasering@gu.se.

Samarbetande institutioner och fakulteter är Institutionen för socialt arbete, Psykologiska institutionen, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Förvaltningshögskolan, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi samt Institutionen för medicin, båda vid Sahlgrenska Akademin.

Samarbetande centrumbildningar är Gothenburg Research Institute (GRI) vid Handelshögskolan, Studies of Medicine, Expertise and Controversies (SMEC), Centrum för Kultur och hälsa, Centrum för personcentrerad vård (GPCC).

Läs en artkel om utbildningen i GU Journalen eller hur programansvarig Morten Sager på DN Debatt har beskrivit möjligheter och problem med evidensbasering och styrning.

Samarbetspartners

Vi för också en kontinuerlig dialog med Skolverket om utbildningens relevans för skolans område.

Kursstart och anmälan

För anmälan till programmet gå til antagning.se och sök på evidensbasering. Hitta rätt studietakt (33, 50 eller 100 procent) genom att klicka på "mer information" och välj sedan rätt alternativ med knappen "välj" och fortsätt anmälan enligt instruktioner.

För information om enstaka, fristående kurser inom programmet gå vidare hit.

Öppet för sen anmälan

Anmälningstiden är förlängd.

Är du behörig till kursen eller programmet är det när du gjorde din sena anmälan som räknas, först inkommen hamnar först i kön.

Sen anmälan gör du på samma sätt som en vanlig anmälan, via antagning.se.

Kontaktinformation

Morten Sager

Box 200, 405 30 GÖTEBORG

Telefon:
031-786 4722

Aktuellt i medierna

Evidensbaserad skola?

Vad innebär det att en undervisningsmetod är evidensbaserad och hur kan skolan förhålla sig till vetenskapliga rön? Hör Morten Sager med flera i radions Skolministeriet. Programmet sändes i P1 fredag den 11 september 2015.

Vårt utbildningsrogram omnämns i Vetenskapsradion Forum om epidemier den 3 juni 2013. Morten Sager samtalar med Niklas Zachrisson om epidemier, antibiotika och vetenskap. Programmet kan höras här.

Debattartiklar och repliker

Morten Sager, universitetslektor i vetenskapsteori, och Hans Winberg, generalsekreterare för Leading Health Care, har skrivit en replik på en debattartikel om 
New Public Management av Louise Bringselius.

"Att styra lokala verksamheter med centralt framtagna system är som att hålla ordning på ett barnkalas med sms", skriver Sager och Winberg. Repliken publicerades i DN den 23 juni.
”Som att hålla ordning på ett barnkalas med sms”
________________________________________

Initiativet att starta ett nätverk för evidensbaserad policy är välkommet, skriver Ingemar Bohlin och Morten Sager i en replik på DN Debatt den 1 juni 2015.
"Lagstiftning om evidensbasering ger inte bättre beslut"

  • Ingemar Bohlin, docent i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet och lärare vid masterprogrammet i evidensbasering, och
  • Morten Sager, universitetslektor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet och ansvarig för masterprogrammet i evidensbasering.

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?