Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Martin Wiklund

Universitetslektor

Martin Wiklund
Universitetslektor
Akademisk grad: Docent,
martin.wiklund@lir.gu.se

Postadress: Box 200, 40530 Göteborg
Besöksadress: Olof wijksgatan 6 , 41255 Göteborg


Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori (Mer information)
Box 200
405 30 Göteborg
www.flov.gu.se
flov@flov.gu.se

Besöksadress: Olof Wijksgatan 6 , 412 55 Göteborg

Om Martin Wiklund

Presentation

Under grundutbildningen studerade jag historia, praktisk och teoretisk filosofi och samhällsvetenskapliga ämnen vid Lunds universitet förutom ett läsår av filosofistudier vid Århus Universitet som NORDPLUS-stipendiat. Under dessa år växte en övertygelse fram om det fruktbara i att kombinera ett historiskt och kulturellt perspektiv med filosofiska och ideologiska frågor. Forskarutbildningen i historia genomfördes vid Lunds universitet, förutom ett läsår som STINT-stipendiat vid Kulturwissenschaftliches Institut i Essen, som jag besökte för att fördjupa min förståelse av Jörn Rüsens historieteoretiska perspektiv. Rüsen har fortsatt att utgöra en central inspirationskälla. Såväl avhandlingsprojektet om tolkningskonflikten om det moderna i Sverige som postdocprojektet "Historia som domstol" och mitt nuvarande projekt "Historiska lärdomar som bruk och missbruk" kan ses som led i en mer långsiktig strävan att bidra till att utveckla historia som en hermeneutisk, samhällsrelevant och normativ men odogmatisk form av kulturell reflektion och orientering.

Forskningsintressen

Mina forskningsintressen handlar främst om olika sätt att bearbeta det förflutna, historiemedvetande och berättelser, historiografi, historieteori, humanistisk vetenskapsteori (särskilt hermeneutik), humanioras och historievetenskapens roll i samhället, modernitet och modernitetskritik samt svensk politisk och kulturell samtidshistoria.

Forskningsprojekt

Historiska lärdomar som bruk och missbruk
(Vetenskapsrådet), 2010–

Historia används ständigt för att motivera lärdomar i historieundervisning och i offentligheten. För att vidga och fördjupa förståelsen av lärdomar analyseras vad som karaktäriserar olika typer om historiska lärdomar vad gäller kunskapsbegrepp, användningsområde och risker för missbruk.

Utifrån denna ram undersöks hur lärdomar av 1900-talets historia formuleras och underbyggs i ett antal verk som utkom kring sekelskiftet 2000. Vilka och vilken typ av historiska lärdomar av 1900-talets historia uttrycks i böckerna? Finns det former av lärdomar som inte ryms bland de lärdomsformer som identifierats?

Två centrala invändningar mot idén om historiska lärdomar är dels att de innebär en instrumentalisering och förvanskning av det förflutna, dels att det är godtyckligt vilka lärdomar som dras. Hur kan denna kritik bemötas? Hur står sig de former av lärdomar som undersökts mot denna kritik? Hur skulle de kunna utvecklas för att bemöta kritiken? Problemen med förvanskning och godtycklighet aktualiserar frågan om historikerns etiska ansvar för lärdomarnas utformning. Vilka etiskt ansvar har historikern gentemot berörda parter i det förflutna, nutid och framtid? Hur kan godtyckligheten hanteras?

Projektet avser att bidra till en större medvetenhet om hur historiska lärdomar kan underbyggas och kritiseras och främja ett konstruktivt och ansvarsfullt bruk av historiska lärdomar. Dessa frågor är relevanta inte bara för historielärare och historiker utan också för andra sorters historiebrukare i samhället.

Avslutade projekt

Historia som domstol
(postdoktor-projekt, GU), 2007–2009

Frågan om historia bör fungera som en domstol har åter aktualiserats av de offentliga uppgörelserna med det förflutna i många länder. Enskilda aktörer, ideologier och hela länder har placerats på de anklagades bänk. Många historiker har reagerat mot detta domstolsliknande historiebruk. Utgångspunkten för detta projekt är dock att värderingen av det förflutna är en väsentlig del av historisk kunskap, men att den måste behandlas på ett ansvarsfullt sätt.

Domstolen som analogi utgör en inspirationskälla för att utveckla ett värderande men ansvarsfullt historiebruk som ger förutsättningar för en fruktbar bearbetning av historiska tolkningskonflikter och främjar välmotiverade och mer opartiska, rättvisa bedömningar. I projektet skisseras en domstolsmodell för att analysera historiska tolkningskonflikter. Utifrån modellen analyseras hur det omtvistade och samtidshistoriskt betydelsefulla fenomenet "1968" har bedömts i svensk debatt från 1960-tal till 2000-tal. Hur har berättelserna om och bedömningarna av "1968" sett ut?

Mot bakgrund av denna undersökning analyseras hur historiska bedömningar underbyggs, hur historiska bedömningar kan fungera som politiska argument i nutiden och hur sådana argument kan underbyggas. Vad innebär "rättvisa" som ideal för historiska bedömningar och på vilka grunder kan bedömningar kritiseras för att vara orättvisa? I anslutning till domstolsanalogin och mot bakgrund av de tidigare analyserna diskuteras även vilken roll historiker bör spela för att främja rättvisa historiska bedömningar i samhället.

I det modernas landskap. Historisk orientering och kritiska berättelser om det moderna Sverige mellan 1960 och 1990 (avhandlingsprojekt, Lunds universitet)

I avhandlingen analyseras hur 60-talsvänstern, den nya kvinnorörelsen, alternativrörelsen och moderaterna kritiserade och skapade nya berättelser om det moderna Sverige. Berättelserna ses som olika sätt att orientera sig historiskt i ett landskap av värden med olika vägar och möjliga färdriktningar. Ett teoretiskt perspektiv på modernitet och modernism utvecklas som kan hantera modernitetsberättelser både hos olika politiska gruppers och inom vetenskaplig forskning. För att bearbeta tolkningskonflikten om det moderna Sverige räcker det inte att behandla frågor om vad som faktiskt hänt. Minst lika väsentligt är frågor om hur det moderna Sverige ska värderas och vad det innebär för hur man ska förhålla sig till det. Ett förslag ges på vilken typ av frågor som bör diskuteras för att bedöma berättelser och för att bearbeta historiska tolkningskonflikter.

Publikationer

För publikationer efter september 2007, se publikationslistan i GUP (Göteborgs universitets publikationer) längst ner på sidan eller gå direkt till GUP

Publikationer som ej finns redovisade i GUP

(– september 2007)

Monografier

  • I det modernas landskap. Historisk orientering och kritiska berättelser om det moderna Sverige mellan 1960 och 1990. Symposion 2006. (Diss.)


Redaktörskap

  • Rüsen, Jörn, Berättande och förnuft. Historieteoretiska texter. Daidalos förlag 2004.


Vetenskapliga artiklar

  • ”»68» inför historiens domstol”, Vetenskapssocieteten i Lunds årsbok 2007, 128–142.
  • ”Historia som domstol och strävan efter historisk rättvisa”, Andersson, Lars M. & Tydén, Mattias (red), Sverige och Nazityskland. Skuldfrågor och moraldebatt. Dialogos 2007, 365–391.
  • ”Inledning. Det historiska berättandet och historiekulturens förnuft”, Rüsen, Jörn, Berättande och förnuft. Historieteoretiska texter. Daidalos förlag 2004, 13–25.
  • ”Kalla kriget som motbild i 60-talsvänsterns berättelse”, Salomon, K/Larsson, L/ Arvidsson, H (red.), Hotad idyll. Berättelser om svenskt folkhem och kallt krig, Nordic Academic Press 2004, 241–266.
  • ”Leninismens renässans i 1960-talets Sverige”, Den Jyske Historiker, (Tema ”Opbrud i 1960erne”), Nr. 101, Juli 2003, 95–119.
  • ”Ernst Cassirers frihetsbegrepp”, Prismer (14. Årg) Forår 1997, Det Humanistiske Fakultet, Århus Universitet.


Recensioner

  • Johansson, Anna: ”Narrativ teori och metod”, Historielärarnas Förenings Årsskrift, 2007, 185f.
  • Kylhammar, Martin & Godhe, Michael (red): ”Frigörare? Moderna svenska samhällsdrömmar”, Historielärarnas Förenings Årsskrift 2007, 165–167.
  • Malnes, Raino & Midgaard, Knut: ”De politiska idéernas historia” (2:a uppl.), Historielärarnas Förenings Årsskrift 2007, 183–185.
  • Beevor, Anthony: ”Spanska inbördeskriget”, Scandia 2006:2, 127f.
  • Aronsson, Peter: ”Historiebruk – att använda det förflutna”, Historielärarnas Förenings Årsskrift 2006, 188f.
  • Stahre, Ulf: ”Den alternativa staden”, Historisk Tidskrift 2001:2, 312–314.
  • Lewin, Leif: ”Bråka inte! Om vår tids demokratisyn”, Historisk Tidskrift 2000:1, 165–168.

Senaste publikationer

”Framstegets divergerande riktningar. Modernitetskritik och framstegsvägar i 1800-talets moderna landskap”
Martin Wiklund
En annan riktning framåt. Modernitetskritik i Sverige under det långa 1800-talet, Skellefteå, Artos & Norma bokförlag , Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

”Ett ansvarslöst ansvar? Om historikerns ansvar för historiska lärdomar”
Martin Wiklund
Historiens hemvist, Vol. II: Etik, politik och historikerns ansvar, (red. Patricia Lorenzoni & Ulla Manns), Göteborg, Makadam, Kapitel i bok 2016
Kapitel i bok

”Critical ontology, forms of knowledge, and the importance of relevant conceptualization”
Martin Wiklund
Erwägen Wissen Ethik (EWE), Artikel i övriga tidskrifter 2015
Artikel i övriga tidskrifter

(review) David Carr, Experience and History. Phenomenological Perspectives on the Historical World
Martin Wiklund
International Network for Theory of History (http://www.inth.ugent.be), Recension 2015
Recension

Den historiska kunskapens praktiska ändamål. Från avbildning till ett reflexivt och dynamiskt historiemedvetande
Martin Wiklund
Scandia : tidskrift för historisk forskning, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2013
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Visar 1 - 10 av 32

2017

”Framstegets divergerande riktningar. Modernitetskritik och framstegsvägar i 1800-talets moderna landskap”
Martin Wiklund
En annan riktning framåt. Modernitetskritik i Sverige under det långa 1800-talet, Skellefteå, Artos & Norma bokförlag , Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

2016

”Ett ansvarslöst ansvar? Om historikerns ansvar för historiska lärdomar”
Martin Wiklund
Historiens hemvist, Vol. II: Etik, politik och historikerns ansvar, (red. Patricia Lorenzoni & Ulla Manns), Göteborg, Makadam, Kapitel i bok 2016
Kapitel i bok

2015

”Critical ontology, forms of knowledge, and the importance of relevant conceptualization”
Martin Wiklund
Erwägen Wissen Ethik (EWE), Artikel i övriga tidskrifter 2015
Artikel i övriga tidskrifter

(review) David Carr, Experience and History. Phenomenological Perspectives on the Historical World
Martin Wiklund
International Network for Theory of History (http://www.inth.ugent.be), Recension 2015
Recension

2014

2013

Den historiska kunskapens praktiska ändamål. Från avbildning till ett reflexivt och dynamiskt historiemedvetande
Martin Wiklund
Scandia : tidskrift för historisk forskning, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2013
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Visar 1 - 10 av 32

Sidansvarig: Monica Havström|Sidan uppdaterades: 2016-01-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?