Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Morten Sager

Universitetslektor

Morten Sager
Universitetslektor
Vetenskapsteori
Akademisk grad: Doktor,
morten.sager@theorysc.gu.se
031-786 4722

Rumsnummer: T344
Postadress: Box 200, 40530 Göteborg
Besöksadress: Olof Wijksgatan 6 , 41255 Göteborg
Arbetsuppgifter: Programkoordinator för Masterprogram i evidensbasering


Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori (Mer information)
Box 200
405 30 Göteborg
www.flov.gu.se
flov@flov.gu.se

Besöksadress: Olof Wijksgatan 6 , 412 55 Göteborg

Om Morten Sager

Som universitetslektor forskar och undervisar jag kontinuerligt. Just nu är mitt pedagogiska huvudansvar masterutbildningen i evidensbasering som riktar sig till såväl nyexaminerade studenter som verksamma praktiker inom områdena vård, omsorg och skola.

Forskning

Min forskning har fokuserat medicinska problem och tillämpningar. Sedan min avhandling om stamcellsforskning (2005) har jag forskat om evidensbaserad medicin, om standarder inom sjukförsäkringen och om historiska och samtida utmaningar för antibiotikaanvändning och vaccineringsprogram. 2017-2018 leder jag en forskargrupp i arbetet med två systematiska litteraturöversikter, en om insatser som syftar till att förebygga suicid och en om insatser som syftar till att förebygga rekrytering till våldsbejakande extremism.

Systematiska översikter om preventiva insatser

Systematiska översikter görs genom tydliga principer för sökning, inkludering, kvalitetsgranskning och sammanvägning av studiernas resultat. Syftet är att få en heltäckande bild över ett område och vilken betydelse gjorda studier har för en viss frågeställning. I det projekt som jag leder på uppdrag åt Folkhälsomyndigheten sammanställer en forskargrupp litteraturen om insatstypen utbildning och medvetandegörande för att förebygga suicid. I projektet för Segerstedtinstitutet arbetar forskargruppen med att sammanställa forskningen om insatser för att förebygga rekrytering till våldsbejakande extremism.  

Utmaningar för antibiotika och vaccineringar

Jag har deltagit i slutfasen av ett projekt om antibiotikaresistens och vaccineringsprogram finansierat av Vetenskapsrådet. Det drevs av Margareta Hallberg (projektledare) och Fredrik Bragesjö. Vi jämförde hur dessa två hörnstenar i dagens medicin och folkhälsa – antibiotika och vaccin – har etablerats och vilka utmaningar de står inför. En uppenbar utmaning är utvecklingen av multiresistenta bakterier som riskerar att återigen göra människan exteremt sårbar inför bakteriella infektioner – infektioner som vi under några decennier enkelt har kunnat behandla med antibiotika. En annan utmaning är hur stora – och ibland mycket hastigt insatta – vaccineringsprogram skall kunna bibehålla en bred trovärdighet hos befolkningen trots osäkerhet, social oro och oenig expertis. Som jag visat i mitt bidrag i Socialmedicinsk tidskrift (nr 9, 2015) är det viktigt att ha en realistisk bild av vetenskapliga osäkerheter för att undvika onödigt skuldbelägganden. Samtidigt behövs en förståelse för att ibland överdrivna förväntningar ingår i mobilisering av resurser.

Projekt om det nya sjukförsäkringssystemet

Hur fungerar det nya sjukförsäkringssystemet? Det har vi sökt svar på i en multidisciplinär grupp av socialmedicinare från Sahlgrenska och vetenskapsteoretiker. Studien undersöker hur standardiserade riktlinjer för sjukskrivningstid etablerats och implementerats i en medicinsk vardagspraxis. En viktig nyordning har varit samarbetet mellan Försäkringskassan och Hälso- och sjukvården visa ”Beslutsstöd för försäkringsmedicinska riktlinjer” (BFR), vilket innehåller standardiserade bedömningar av sjukskrivningslängd vid olika diagnoser. BFR används av läkare, handläggare vid Försäkringskassan samt av försäkringsmedicinska rådgivare vid sjukskrivningar och målet har varit att uppnå en mer enhetlig sjukskrivningsprocess. Lena Eriksson och jag har visat (bl a i tidskriften Evidence & Policy, nr 3, 2015) att fokuset på arbetsförmåga inneburit en kraftfull förändring av praxis samtidigt som beslutsstödets format och framtagande har krockat med den kunskapsbrist som finns om just fenomenet arbetsförmåga. Detta projekt finansierades av Försäkringskassan och är ett samarbete med Enheten för Socialmedicin vid Sahlgrenska Akademin.

Evidensbaserad medicin

Mellan 2006 och 2010 var jag engagerad i ett forskningsprojekt om evidensbaserad medicin tillsammans med Ingemar Bohlin. Som helhet handlade projektet om hur evidensbaserad medicin (EBM) uppstod och etablerades under 1900-talets avslutande decennier och hur konceptet implementeras i svensk sjukvård. Ett resultat av projektet är antologin Evidensens många ansikten som kom våren 2011 på Arkiv förlag i Pandoraserien med Bohlin och mig själv som redaktörer.

I projektet identifierade och analyserade vi de antaganden om objektivitet och tillförlitlighet som den evidensbaserade metodologin bygger på.

Bohlin studerade vägen från enskilda studier, t ex i form av randomiserade kontrollerade studier (RCT:er), till allmänna sammanställningar av tillförlitlig evidens. Ett av Bohlins viktiga bidrag publicerad i antologin Evidensens många ansikten gällde den mångfald som präglade upprinnelsen till den evidensbaserade rörelsen. Åtminstone fyra historiska utvecklingar föregick och formade rörelsen: resultatrörelsen, klinisk epidemiologi, metaanalys och RCT-metodologin. Dessa utvecklingslinjer orsakade spänningar som än idag påverkar hur olika aktörer uppfattar evidensbaserad medicin. I min egen forskning om hur riktlinjer implementeras är dessa spänningar högst närvarande mellan aktörer på flera nivåer.

Min del av projektet behandlade rörelsen från det allmänna tillbaka till de individuella fallen, med fokus på svensk hjärtsjukvård. Rörelsen följde jag över flera nivåer, från SBU och Socialstyrelsen, via landstings- och regionalpolitiker, sjukhusledningar och verksamhetschefer, till praktiserande läkare. De avsedda effekterna av initiativ tagna på den översta nivån uteblir ofta, men inte alltid, på den lägsta. Aktörernas olika antaganden kunde spåras tillbaka till de historiska utvecklingslinjer som Bohlin funnit. Mer specifikt kunde jag beskriva hur administratörer och Socialstyrelsens riktlinjer fokuserade på ett kriterium typiskt för resultatrörelsen, nämligen relevans, medan kliniska hjärtspecialister och SBU betonade den stringens som följer av metaanalyser och RCT:er. Dessa motsättningar bidrog till oenigheter om takten i införandet av två nya apparatbehandlingar för att förebygga hjärtstopp.

Avhandling om stamceller

I min avhandling prövade jag hur man kan förstå olika aktörers förhållande till stamcellsforskning i USA med hjälp av aktör-nätverksteorin (eller actor-network theory: ANT).

Utbildning och undervisning

Som ett resultat av min forskning har jag fått möjlighet att utveckla en masterutbildningen i evidensbasering som startade hösten 2013. Där får jag också god användning av den undervisning jag har varit engagerad i både på naturvetenskaplig mastersutbildning och i olika vårdutbildningar såsom läkarprogrammet och folkhälsovetenskapligt program vid Sahlgrenska Akademin.

Master i Evidensbasering

Under de senaste åren har jag utvecklat en masterutbildning i evidensbasering som startade i september 2013. Tanken är att möta ett behov som många av aktörerna i statliga myndigheter, kommuner och landsting upplever vad gäller evidens:

  • Vilka tekniker finns för att hitta kunskap som är användbar i välfärdens olika verksamheter?
  • Hur skiljer sig kunskapsmodeller mellan de olika professioner som ofta verkar i vården, omsorgen och skolan?
  • Vad sker i mötet mellan olika professioners synsätt på och användning av evidens?
  • Hur kan en verksamhet ta till vara kunskap från forskning och utvärdering, praktiker och brukare?
  • Hur hanterar man brist på kunskap?
  • Vilka etiska problem och svagheter finns med vissa metoder – för enskilda, organisationer och samhället?

Utbildningen har skapats tillsammans med en mängd institutioner och fakulteter vid GU samt flera externa parter verksamma inom evidensområdet, såsom Statens beredning för medicinsk utvärdering – SBU, Socialstyrelsen, Göteborgsregionens Kommunalförbund, Västra Götalandsregionens regionkansli, kompetensrådet för psykologer och HTA-enheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt den akademiska tankesmedjan Leading Health Care.

Specialområden inom undervisning

Utifrån min avhandling om stamcellsforskning har jag föreläst mycket om stamcellsforskningens samhälleliga och etiska implikationer på Chalmers och på Sahlgrenska Akademin.

De senaste åren har fokus legat på vårdutbildningar och framför allt evidensbasering. Jag har undervisat på forskarutbildningarna vid Vårdalsinstitutet och Sahlgrenska Akademin samt för blivande läkare, folkhälsovetare, tandtekniker, tandhygienister, logopeder, audionomer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster.

Samverkan

En huvuduppgift för mig i möten med myndigheter och regionala aktörer inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolan är att bidra till reflektion kring hur kunskap kan tas fram och användas inom olika verksamheter.

Detta var ärende för min keynote på LNN, det nordiska ledarnätverkets konferens i Reykjavik 24 maj 2016, liksom när jag deltog i i en arbetsprocess för att reda ut hur beslut fattas på osäker grund inom myndigheter som ansvarar för rekommendationer inom folkhälsa och hälso- och sjukvård. Under Läkemedelsriksdagen, 3 mars 2015 talade jag just om detta tema.

En viktig del i att förbättra förutsättningarna för evidensbaserad praktik är att samordna aktörer inom kommuner och region. Ett exempel på detta arbete var seminariet Evidensbasering - Varför och hur? som hölls 13 november 2014 för chefer och anställda inom kommun och landsting. Förhoppningen är att kontinuerligt skapa möjligheter för reflektion kring vad samverkan och evidensbasering innebär i praktiken. 

I massmedia

Om vetenskapsteorin som en brygga mellan experter och allmänhet, en artiken i GU-Journalen nr 1 2008.

Jag medverkade i programmet Brunchrapporten i radions P3 19/4 2011 och talade om varför det forskas på självklarheter och om meningslös forskning. Inslaget kan höras här.

Centrum för kultur och hälsa gjorde en Forskarpresentation av mig 16/10 2012.

I GU-Journalen nr 2 2013 berättar jag om den nya masterutbildningen i evidensbasering som sjösattes samma år.

Jag medverkade i Vetenskapsradion Forums program om epidemier den 3/6 2013 där jag samtalade med Niklas Zachrisson om epidemier, antibiotika och vetenskap. Programmet kan höras här.

Ingemar Bohlin och jag replikerade Nätverket för evidensbaserad policy på DN Debatt 1/6 2015 med rubriken "Lagstiftning om evidensbasering ger inte bättre beslut". I en annan replik på DN Debatt 3/3 2017 utvecklar vi innebörden i begreppet evidenskompetens och dess roll i vården.

DN Debatt 23/6 2015 gav Hans Winberg, generalsekreterare för Leading Health Care, och jag en sammanfattning av möjligheter och risker med olika styrsystem som inspirerats av New Public Management: "Som att styra ett barnkalas med sms".

I P1s och URs Utbildningsministeriet 11/9 2015 förklarade jag 11/9 2015 vad en evidensbaserad skola kan innebära. Det är också fokus när Skolforskningsinstitutet 11/4 2017 intervjuar mig om ett samarbete mellan myndigheten och masterprogrammet i evidensbasering. 

Ett fel uppstod vid JSON-tolkning. Meddelande: : null

Senaste publikationer

Evidensbasering i en rörig värld
Morten Sager
Tidningen Chefer och Ledare i Vården, Artikel i övriga tidskrifter 2016
Artikel i övriga tidskrifter

En vetenskapsteoretisk väg till postsekulär kompetens
Morten Sager
NOD, Artikel i övriga tidskrifter 2016
Artikel i övriga tidskrifter

Fanatism, anti-fanatism och hängivenhet
Morten Sager
NOD, Artikel i övriga tidskrifter 2015
Artikel i övriga tidskrifter

Som att styra ett barnkalas med sms
Morten Sager, Hans Winberg
Dagens Nyheter, Artikel i dagstidning 2015
Artikel i dagstidning

Arts and health
Gunilla Priebe, Morten Sager
Culture and health: a wider horizon / Ola Sigurdson (ed.) ; translation: Rosemary Nordström, Göteborg, Department of Literature, History of Ideas, and Religion, University of Gothenburg, Kapitel i bok 2015
Kapitel i bok

Etiska aspekter av osäker vetenskap och vaccinkontroverser: konstruktivistiska bidrag
Morten Sager
Socialmedicinsk Tidskrift, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2015
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Ett fel uppstod vid JSON-tolkning. Meddelande: : null

Visar 1 - 10 av 29

2016

Evidensbasering i en rörig värld
Morten Sager
Tidningen Chefer och Ledare i Vården, Artikel i övriga tidskrifter 2016
Artikel i övriga tidskrifter

En vetenskapsteoretisk väg till postsekulär kompetens
Morten Sager
NOD, Artikel i övriga tidskrifter 2016
Artikel i övriga tidskrifter

2015

Fanatism, anti-fanatism och hängivenhet
Morten Sager
NOD, Artikel i övriga tidskrifter 2015
Artikel i övriga tidskrifter

Som att styra ett barnkalas med sms
Morten Sager, Hans Winberg
Dagens Nyheter, Artikel i dagstidning 2015
Artikel i dagstidning

Arts and health
Gunilla Priebe, Morten Sager
Culture and health: a wider horizon / Ola Sigurdson (ed.) ; translation: Rosemary Nordström, Göteborg, Department of Literature, History of Ideas, and Religion, University of Gothenburg, Kapitel i bok 2015
Kapitel i bok

Etiska aspekter av osäker vetenskap och vaccinkontroverser: konstruktivistiska bidrag
Morten Sager
Socialmedicinsk Tidskrift, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2015
Artikel i vetenskaplig tidskrift

2014

Visar 1 - 10 av 29

Sidansvarig: Monica Havström|Sidan uppdaterades: 2016-01-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?