Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Morten Sager

OBS! Denna personalsida är inaktuell. Aktuella personalsidor finns att hitta under fliken Personal på sidan Om institutionen.

 


Universitetslektor, Vetenskapsteori

Som universitetslektor forskar och undervisar jag kontinuerligt. Just nu är mitt pedagogiska huvudansvar masterutbildningen i evidensbasering som riktar sig till såväl nyexaminerade studenter som verksamma praktiker inom områdena vård, omsorg och skola.

Forskning

Min forskning har fokuserat medicinska problem och tillämpningar. Sedan min avhandling om stamcellsforskning (2005) har jag forskat om evidensbaserad medicin. För tillfället forskar jag i två projekt: ett om standarder inom sjukförsäkringen och ett om historiska och samtida utmaningar för antibiotikaanvändning och vaccineringsprogram.

Utmaningar för antibiotika och vaccineringar

Jag är med i slutfasen av ett projekt om antibiotikaresistens och vaccineringsprogram finansierat av Vetenskapsrådet. Det drivs av Margareta Hallberg (projektledare) och Fredrik Bragesjö. Vi jämför hur dessa två hörnstenar i dagens medicin och folkhälsa – antibiotika och vaccin – har etablerats och vilka utmaningar de står inför. En uppenbar utmaning är utvecklingen av multiresistenta bakterier som riskerar att återigen göra människan exteremt sårbar inför bakteriella infektioner – infektioner som vi under några decennier enkelt har kunnat behandla med antibiotika. En annan utmaning är hur stora – och ibland mycket hastigt insatta – vaccineringsprogram skall kunna bibehålla en bred trovärdighet hos befolkningen trots osäkerhet, social oro och oenig expertis. Det finns goda exempel i både antibiotikans och vaccinets historia som bör kunna användas för att finna en farbar väg framåt.

Projekt om det nya sjukförsäkringssystemet

Hur fungerar det nya sjukförsäkringssystemet? Det söker vi svar på i en multidisciplinär grupp av socialmedicinare från Sahlgrenska och vetenskapsteoretiker. Studien undersöker hur standardiserade riktlinjer för sjukskrivningstid etablerats och implementerats i en medicinsk vardagspraxis. En viktig nyordning samarbetet mellan Försäkringskassan och Hälso- och sjukvården är ”Beslutsstöd genom försäkringsmedicinska riktlinjer” (BFR), vilket innehåller standardiserade bedömningar av sjukskrivningslängd vid olika diagnoser. BFR ska användas av läkare, handläggare vid Försäkringskassan samt av försäkringsmedicinska rådgivare vid sjukskrivningar och målet är att uppnå en mer enhetlig sjukskrivningsprocess. Detta projekt finansieras av Försäkringskassan och är ett samarbete med Enheten för Socialmedicin vid Sahlgrenska Akademin.

Evidensbaserad medicin

Mellan 2006 och 2010 har jag varit engagerad i ett forskningsprojekt om evidensbaserad medicin tillsammans med Ingemar Bohlin (Institutionen för sociologi). Som helhet handlade projektet om hur evidensbaserad medicin (EBM) uppstod och etablerades under 1900-talets avslutande decennier och hur konceptet implementeras i svensk sjukvård. Ett resultat av projektet är antologin Evidensens många ansikten som kom våren 2011 på Arkiv förlag i Pandoraserien med Bohlin och mig själv som redaktörer.

I projektet identifierade och analyserade vi de antaganden om objektivitet och tillförlitlighet som den evidensbaserade metodologin bygger på. Den främsta teoretiska resursen i vårt arbete var aktörnätverksteorin (ANT).

Bohlin studerade vägen från enskilda studier, t ex i form av randomiserade kontrollerade studier (RCT:er), till allmänna sammanställningar av tillförlitlig evidens. Ett av Bohlins viktiga bidrag publicerad i antologin Evidensens många ansikten gällde den mångfald som präglade upprinnelsen till den evidensbaserade rörelsen. Åtminstone fyra historiska utvecklingar föregick och formade rörelsen: resultatrörelsen, klinisk epidemiologi, metaanalys och RCT-metodologin. Dessa utvecklingslinjer orsakade spänningar som än idag påverkar hur olika aktörer uppfattar evidensbaserad medicin. I min egen forskning om hur riktlinjer implementeras är dessa spänningar högst närvarande mellan aktörer på flera nivåer.

Min del av projektet behandlade rörelsen från det allmänna tillbaka till de individuella fallen, med fokus på svensk hjärtsjukvård. Rörelsen följde jag över flera nivåer, från SBU och Socialstyrelsen, via landstings- och regionalpolitiker, sjukhusledningar och verksamhetschefer, till praktiserande läkare. De avsedda effekterna av initiativ tagna på den översta nivån uteblir ofta, men inte alltid, på den lägsta. Uttryckt i ANT-termer har det visat sig svårt att översätta de involverade aktörernas intressen på ett sådant sätt att den typ av koordinering av beslutsfattandet på klinisk nivå som Socialstyrelsen eftersträvar kan realiseras; svarta lådor har i många fall inte skapats. Såväl myndighetens agerande som de hållningar varmed initiativen mottas på lägre nivåer bygger på bestämda antaganden om vari det väsentliga i klinisk kompetens består, och därmed även om de grunder på vilka beslut om kliniska interventioner bör fattas. Delprojektet följde centrala aktörers ansträngningar att implementera det evidensbaserade konceptet inom svensk hjärtsjukvård via översättningar av relevanta aktörers professionella intressen, och att identifiera de antaganden om tillförlitlig evidens som dessa intressen är förknippade med. Aktörernas olika antaganden kunde spåras tillbaka till de historiska utvecklingslinjer som Bohlin funnit. Mer specifikt kunde jag beskriva hur administratörer och Socialstyrelsens riktlinjer fokuserade på ett kriterium typiskt för resultatrörelsen, nämligen relevans, medan kliniska hjärtspecialister och SBU betonade den stringens som följer av metaanalyser och RCT:er. Dessa motsättningar bidrog till oenigheter om takten i införandet av två nya apparatbehandlingar för att förebygga hjärtstopp.

Avhandling om stamceller

I min avhandling prövade jag hur man kan förstå olika aktörers förhållande till stamcellsforskning i USA med hjälp av aktör-nätverksteorin (eller actor-network theory: ANT).

Utbildning och undervisning

Som ett resultat av min forskning har jag fått möjlighet att utveckla en masterutbildningen i evidensbasering som startade hösten 2013. Där får jag också god användning av den undervisning jag har varit engagerad i både på naturvetenskaplig mastersutbildning och i olika vårdutbildningar såsom läkarprogrammet och folkhälsovetenskapligt program.

Master i Evidensbasering

Under de senaste åren har jag utvecklat en masterutbildning i evidensbasering som startar i september 2013. Tanken är att möta ett behov som många av aktörerna i statliga myndigheter, kommuner och landsting upplever vad gäller evidens:

  • Vilka tekniker finns för att hitta kunskap som är användbar i välfärdens olika verksamheter?
  • Hur skiljer sig kunskapsmodeller mellan de olika professioner som ofta verkar i vården, omsorgen och skolan?
  • Vad sker i mötet mellan olika professioners synsätt på och användning av evidens?
  • Hur kan en verksamhet ta till vara kunskap från forskning och utvärdering, praktiker och brukare?
  • Hur hanterar man brist på kunskap?
  • Vilka etiska problem och svagheter finns med vissa metoder – för enskilda, organisationer och samhället?

Utbildningen skapas tillsammans med en mängd institutioner och fakulteter vid GU samt flera externa parter verksamma inom evidensområdet, såsom Statens beredning för medicinsk utvärdering – SBU, Socialstyrelsen, Göteborgsregionens Kommunalförbund, Västra Götalandsregionens regionkansli, kompetensrådet för psykologer och HTA-enheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt den akademiska tankesmedjan Leading Health Care.

Specialområde inom undervisning

Jag har under många år utvecklat och drivit en obligatorisk masterkurs för alla naturvetenskapliga masterstudenter i Teoretiska och historiska perspektiv på naturvetenskaperna. Utifrån min avhandling om stamcellsforskning har jag föreläst mycket om stamcellsforskningens samhälleliga och etiska implikationer på Chalmers och på Sahlgrenska Akademin. Förutom utveckling av kurser vid den egna institutionen har fokus de senaste åren legat på vårdutbildningar och framför allt undervisning om evidensbasering. Under 2012 har jag föreläst för psykologer via VG-regionens Kompetensråd för Psykologer och en mängd olika vårdforskare på Vårdalsinstitutets forskarutbildning. Jag finns regelbundet i undervisning på läkarprogrammet. Tidigare har jag undervisat på bland annat folkhälsovetarprogrammet, tandhygienistprogrammet, tandteknikerprogrammet, logopedprogrammet, forskarutbildningen i sjukgymnastik och arbetsterapi, samt forskarutbildningskurser vid Sahlgrenska Akademin.

Samverkan

Jag för kontinuerliga samtal med flera myndigheter och regionala aktörer kring utformningen av masterprogrammet i evidensbasering och också i frågor som berör myndigheternas beslutsfattande. Under några har jag varit involverad i en arbetsprocess för att reda ut hur beslut fattas på osäker grund inom myndigheter som ansvarar för rekommendationer inom folkhälsa och hälso- och sjukvård. Under Läkemedelsriksdagen 3 mars 2015 talade jag just om detta tema.

En viktig del i att förbättra förutsättningarna för evidensbaserad praktik är att samordna aktörer inom kommuner och region. Ett exempel på detta arbete var seminariet Evidensbasering - Varför och hur? som hölls 13 november 2014 för chefer och anställda inom kommun och landsting. Förhoppningen är att kontinuerligt skapa möjligheter för reflektion kring vad samverkan och evidensbasering innebär i praktiken.

 

I massmedia

Om vetenskapsteorin som en brygga mellan experter och allmänhet, en artiken i GU-Journalen nr 1 2008.

Jag medverkade i programmet Brunchrapporten i radions P3 19/4 2011 och talade om varför det forskas på självklarheter och om meningslös forskning. Inslaget kan höras här.

Forskarpresentation vid Centrum för kultur och hälsa.

Om Master i evidensbasering i GU-Journalen nr 2 2013.

Jag medverkade i Vetenskapsradion Forums program om epidemier den 3/6 2013 där jag samtalade med Niklas Zachrisson om epidemier, antibiotika och vetenskap. Programmet kan höras här.

Publikationer

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2006

2005

2004

Morten Sager

Kontaktinformation

Morten Sager

Box 200, 405 30 GÖTEBORG

Telefon:
031-786 4722

Sidansvarig: Monica Havström|Sidan uppdaterades: 2016-01-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?