Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Logisk slutledning med begränsade kognitiva resurser

Projektet har till syfte att förstå sig på mänskligt tänkande och logisk slutledning i synnerhet. Metoden består av att formulera en kognitiv modell för mänskliga utförda slutledningar i formella system, speciellt logik.
Logik är ett ämne som varit föremål för en intensiv forskning i tusentals år. Många filosofer och matematiker har sett logiken som en grund på vilken allt tänkande vilar och därför gått mycket långt i sina ansträngningar att utforska området.
Det kanske allra mest utforskade delområdet inom logik är predikatlogiken. Predikatlogik är ett konstgjort språk som är mycket lätt att lära sig. Vokabulären är liten, grammatiken enkel och varje sats i språket har en exakt och odiskutabel innebörd. Trots språkets enkelhet kan man i predikatlogik uttrycka även mycket avancerade påståenden om t ex matematik.

Tittar man närmare på de logiska problem som uppstår i praktiska tillämpningar så finner man, kanske något överraskande, att det som regel finns starka kopplingar till mänsklig psykologi. Dessa kopplingar beror på att de lösningar som används i praktiska tillämpningar är avsedda för människor och följaktligen måste vara begripliga för människor för att vara till nytta. Dialogsystem bör t ex generera begripliga meningar och logiska analysverktyg begripliga bevis. Denna koppling till mänsklig psykologi gör att vissa nya möjligheter blir tillgängliga. Att leta efter ett bevis för en viss predikatlogisk sats i blindo är i princip en hopplös uppgift, men om man inskränker sökningen till begripliga bevis så kan det vara fullt genomförbart.

Vårt projekt handlar om att ta reda på vilka logiska slutledningar inom predikatlogik som är begripliga för oss människor. Detta är en grundläggande teoretisk fråga inom filosofi, psykologi och matematik. Den har dessutom flera praktiska tillämpningar om den löses. Man skulle kunna tro att mänsklig slutledning inom predikatlogik är ett grundligt undersökt forskningsområde, men så är inte fallet. Man har hittills studerat slutledning i vissa specialfall (t ex Wasons kortproblem och Aristoteles syllogismer), men inte slutledning på en generell nivå. En anledning till det skulle t ex kunna vara att det krävs tillgång till datorkraft på en nivå som inte funnits särskilt länge.

För att ge frågan ett rigoröst svar krävs också att man först konstruerar en teoretisk modell som förenar logik och kognitiv psykologi. Sedan måste man implementera den teoretiska modellen i en datormodell som inte får vara alltför beräkningstung. Slutligen krävs att man samlar in empiriska data i psykologiska experiment och bakar samman hela anrättningen.

Projektet är tvärvetenskapligt och har ett brett spektrum av potentiella tillämpningar och som kombinerar beståndsdelar från logik, psykologi och artificiell intelligens. På FLOV bedrivs sedan februari 2011 forskning i detta område inom ramen för två sammanflätade forskningsspår. Sedan 2013 finansierar vetenskapsrådet delar av projektet.

Sidansvarig: Monica Havström|Sidan uppdaterades: 2012-12-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?