Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vad är teoretisk filosofi?

Ett sätt att karaktärisera filosofin är via frågandet, det kritiska ifrågasättandet av någon aspekt av mänskligt liv och man skulle kunna säga att i filosofin, till skillnad från i andra ämnen, är frågorna viktigare än svaren.

Exempel på frågor som har sysselsatt filosofer genom tiderna och som idag räknas till den teoretiska filosofin är:
• Hur är verkligheten beskaffad?
• Vad är tid och rum?
• Vad är ett medvetande och hur förhåller sig medvetandet till hjärnan?
Detta är vad som brukar kallas metafysiska frågor.

Några av de klassiska kunskapsteoretiska frågorna är:
• Vad är kunskap?
• Kan man säkert veta något, och i så fall hur?
• Finns det objektiv sanning, eller är all sanning relativ någon teori eller något subjekt?

Till den teoretiska filosofins område brukar förutom metafysik och kunskapsteori även räknas logik, vetenskapsfilosofi, språkfilosofi och medvetandefilosofi.

Logiken handlar om språkets formella struktur och om vad en giltig slutledning är. Vetenskapsfilosofi berör frågor om vad som kännetecknar vetenskaplig kunskap. Språkfilosofi i dess vidaste bemärkelse handlar om ordens betydelse och om hur vi kommunicerar. Medvetandefilosofin slutligen handlar om medvetandets natur, hur vi får kunskap om vårt eget medvetande och om världen utanför oss och om hur denna kunskap i sin tur är representerad i våra medvetanden. Vid Göteborgs universitet har logiken ett eget ämne.

Betyder det att frågandet är ett självändamål, är filosofen ointresserad av svaren? Vissa av de frågor som ställts inom filosofin har goda svar, och när dessa blivit tillräckligt detaljerade så har specialdiscipliner med egna områden uppstått varvid dessa frågor har lämnat filosofin. Så kan till exempel fysikens upprinnelse beskrivas, eller i modernare tid, psykologins och pedagogikens.

Vad blir då kvar – bara de frågor som inte har något svar?

Så enkelt är det inte. Vissa grundfrågor inom specialvetenskaperna är fortfarande av filosofisk karaktär. Filosofin har också ett ständigt utbyte med andra ämnen. Till exempel har medvetandefilosofi och kunskapsteori nära kontakt med psykologi, kognitionsforskning och neurovetenskap. Logik och språkfilosofi har en nära koppling till matematik och datavetenskap. Dessutom är historien inte slut – det har lönat sig att fråga tidigare och kan göra det ännu.

Men antagligen är det också så att vissa frågor, såsom en del av dem som nämnts ovan, aldrig kommer att bli slutgiltigt besvarade eller tas om hand av specialvetenskaper. Det verkar som om människor trots det har behov av att ställa dem åter och åter igen, att diskutera dem, att förhålla sig till vad andra sagt om dem. Kanske är i dessa fall frågandet, som en del av nödvändig mänsklig självreflexion, viktigare än svaren.

Det här var lite om vad ämnet teoretisk filosofi i allmänhet, och av tradition, har innefattat. Om du vill veta mer om den inriktning forskning i teoretisk filosofi har just i Göteborg föreslår vi att du besöker vår forskningswebbsida.

Sidansvarig: Monica Havström|Sidan uppdaterades: 2016-03-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://flov.gu.se/amnen/teoretisk-filosofi/
Utskriftsdatum: 2017-03-28