Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vad är språkteknologi?

Detta ämnesområde beskrivs i texten nedan hämtad ur programförklaringen för Sveriges nationella forskarskola i språkteknologi.

Vi befinner oss vid början av en revolution i sätten vi interagerar med datorer. Den traditionella människa-datorinteraktionen, som begränsas av en skärm och ett tangentbord, kommer alltmer att ersättas av naturligare sätt att kommunicera med maskiner. Under de sista fem åren har vi blivit allt mer vana vid tanken att det är lätt att komma åt stora mängder av information på naturliga språk som engelska och svenska, via datanätverk som är universellt tillgängliga. För många människor har IT blivit synonymt med world-wide web. Samtidigt har mobiliteten ökat och det finns en enorm efterfrågan efter information på resande fot, som visas t.ex. av mobiltelefonins framgång. I våra hem finns alltmer komplicerade apparater som innehåller fler och fler datorkomponenter, såsom videoapparater och mikrovågsugnar. Apparaterna blir alltmer kraftfulla men samtidigt tenderar gränssnittet att bli alltmer frustrerande och alltmindre användarvänligt. Vi behöver kunna interagera med våra maskiner på ett mer mänskligt sätt och nyckeln till detta är det mänskliga språket. En ökning av den språkliga förmågan hos våra maskiner kan förbättra livskvaliteten i informationssamhället inom nästan vilket område som helst. Nedan följer några exempel:

Mobilitet

Människor som är ute och kör eller går kan inte hålla på med skärmar och tangentbord. De kan dock ha behov av att interagera med en maskin som kan ge dem vägbeskrivningar, möjliggöra interaktion med mejl och andra meddelanden eller sökning av information på webben och dylikt.

Hushållsapparater

Fritiden har blivit mer komplicerad. Digital-TV erbjuder oss hundratals kanaler och vi vill kunna göra välinformerade val. Videoapparater är notoriskt svåra att programmera. Just nu är det stort intresse för smarta hus som kommer att möjliggöra många olika sätt att interagera med våra hushållsapparater även via internet och telefon. Apparater som kan klara av enkla konversationer och som har en begränsad förmåga att förstå vad du säger kan bidra till utomordentliga förbättringar av människors liv.

Olika informationstjänster

Alltfler bankärenden, rese-, bio- och teaterbokningar och informationstjänster i allmänhet blir automatiserade. Vi kan till exempel kommunicera med vår bank på telefon eller via datorn. Nuvarande telefonservice är normalt menystyrd och omständlig och om man gör något fel är oftast den enklaste lösningen att lägga på och ringa upp igen. Interaktion med dessa system i termer av enkla dialoger på naturligt språk skulle innebära en radikal förbättring.

Flerspråkighet

Behovet av kommunikation mellan människor med olika språk har ökat dramatiskt i informationssamhället. Samtidigt är det önskvärt att bevara den språkliga mångfalden. Ett internationellt informationssamhälle med engelska eller kinesiska som det dominerande språket skulle vara lika otillfredsställande som orättvist. Datasystem som kan kommunicera på olika språk eller som kan hjälpa till med översättning finns redan med de behöver förbättras. Detta blir tydligt när man till exempel använder sig av översättningssystem som finns tillgängliga på internet.

Inkommande  och utgående information

Elektroniska medier har gjort det möjligt att lagra stora mängder information i form av mänskliga språk. Dagens informationsteknologi gör mycket av denna information lättillgänglig men det kan vara väldigt tidskrävande och frustrerande att hitta precis den information man vill ha.

Språkteknologi ger oss möjligheter att sortera information med hjälp av olika tekniker för dokumentklassificering och informationsextraktion. Informationsfiltreringen är kanske en av de viktigaste uppgifterna vi måste lösa i framtiden.

Informationssamhället ställer ökade krav på oss vad gäller dokumentpreparation och kommunikation, även på främmande språk. Vi behöver verktyg som kan hjälpa oss att snabbt skapa dokument. Stavnings-, rättnings- och grammatikkontrollsystem finns i mycket större utsträckning för stora språk som engelska än för mindre språk som svenska. Väldigt få av dessa verktyg tar hänsyn till de behov som icke infödda talare har.

Utbyte av information

Ibland behöver människor hjälp med att kommunicera med varandra, exempelvis om de saknar ett gemensamt språk. Olika former av funktionshinder kan också försvåra kommunikationen. Dagens språkteknologiska översättnings- och dialogsystem och handikapphjälpmedel kommer att kunna dra nytta av utvecklingen av multimodala system, som till exempel kan ta hänsyn till ansiktsuttryck. det gäller också möjligheter till kommunikation med hjälp av virtuella omgivningar.

De två basteknologier som ligger till grund för språkteknologiska tillämpningar är talteknologi och det som på engelska kallas natural language processing (NLP).

Talteknologi arbetar med bearbetning och generering av talsignaler, NLP hänför sig, grovt sett, till bearbetning och generering av strängar av ord (till exempel skriven text). Talteknologi och NLP har utvecklats som separata områden. Talteknologi har för det mesta varit ingenjörsorienterad, medan NLP till stor del varit lingvistikorienterad. De sista åren har lett till insikten att dessa två teknologier behöver integreras och att forskarna behöver samarbeta för att producera nästa generations språkteknologiska tillämpningar såsom taldialogsystem, tal-till-talöversättningssystem och informationssystem med talspråksgränssnitt

På programmet lägger vi tonvikten i utbildningen på den del som kallas NLP. Givetvis erbjuder vi också introduktionskurser i talteknologi.

Sidansvarig: Monica Havström|Sidan uppdaterades: 2016-03-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?