Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

På forskningsresa med medeltida guideböcker

Nyhet: 2017-03-27

Ett treårigt tvärvetenskapligt forskningsprojekt om guidebokens historia, med fokus på Rom, har precis avslutats. Forskarna har undersökt guideböcker från olika tidsepoker, där den äldsta är från medeltiden, och vandrat i de historiska guideböckernas fotspår.

Det tvärvetenskapliga projektet har letts av Anna Blennow, lektor och forskare i latin vid institutionen för språk och litteraturer. Forskare från både Italien, Sverige och Norge – med ämnesområden som spänner från latin, historia och litteraturvetenskap till konstvetenskap och arkitekturhistoria har deltagit i projektet, som finansierades av Riksbankens Jubileumsfond.

– Vi har undersökt vad som konstituerar en guidebok, och vilka retoriska och visuella strategier som guideboken använder sig av i sin ambition att assistera och informera läsaren/resenären på en okänd plats, säger Anna Blennow.

Liknar dagens guideböcker i mycket

Vad som överraskade mest under projektets gång var att oerhört lite förändrats i guideboken som sådan genom tiderna:

– Det mest slående är formatet. Alla guideböcker som ingick i studien, oavsett från vilken tidsepok de är, har alla exakt samma ”pocketformat” som även moderna guideböcker har. Det bärbara formatet är alltså något som signalerar ”guidebok”. Men också upplägget; dagsturer, listor, kartor, värdeomdömen i form av olika graderingssystem, och även en guidande röst – personlig eller anonym – som leder läsaren genom platsen.

Vissa saker skiljer dock en modern guidebok från en från medeltiden.

– Den stora skillnaden är framför allt att de medeltida texterna inte har samma tekniska och ekonomiska möjlighet att inkludera kartor och bilder, utan måste beskriva vägen genom ord istället för bild. Dessutom hittar vi fler anekdoter i de medeltida texterna, medan de moderna guideböckerna är mer fokuserade på att lyfta fram historiskt belagda fakta, men samtidigt värderar de också dessa fakta estetiskt och intressemässigt, och gör således ett urval för läsaren om vad som är extra viktigt och intressant, och vad man förväntas tycka och uppleva, säger Anna Blennow.

Gått i guideböckernas fotspår

Projektmöten och workshops har hållits på Svenska Institutet i Rom, där man bland annat haft ”walking seminars” då projektdeltagarna har vandrat i de historiska guideböckernas fotspår och på så sätt kunnat teckna en karta över hur rörelsemönster och intressepunkter förändrats över tid.

Även enskilda monument och hur de tagits upp i guideböckerna har analyserats.

– Eftersom staden Rom och dess många historiska lager har genomgått mycket få moderna ingrepp i stadsbilden är det möjligt att än i dag använda sig av medeltida rutter, 1600-talskartor och 1800-talsguideböcker. Det har gett oss unika möjligheter att rekonstruera de historiska resorna och resenärerna, säger Anna Blennow.

– En guidebok blir en spegel av de behov som funnits hos en viss målgrupp i en specifik tidsperiod, men guideboken, läsaren och platsen fungerar också i en dynamisk samverkan där texten, platsen och resenärerna påverkar och förändrar varandra.

Äldsta från år 800

Sju guideböcker från olika tidsepoker – från medeltiden och fram till 1900-talets första hälft – har studerats och hösten 2016 anordnades en utställning på Carolina Rediviva-biblioteket i Uppsala där dessa guideböcker presenterades.

– Katalogen till utställningen, ”Att resa till Rom”, utgör en populärvetenskaplig presentation av projektet och forskningsmaterialet. Under 2017 kommer vi att färdigställa den vetenskapliga slutpublikationen, liksom en publikation av projektets avslutande konferens i Rom hösten 2016. Den publikationen kommer att ha fokus på reseberättelser och resande ur ett vidare perspektiv.

Forskarna har i sitt arbete prövat teorin om att guideboken som sådan uppstod just i Rom, som en effekt av de två huvudlinjerna i resor till Rom från medeltiden och framåt: religion och pilgrimsfärd å ena sidan, och å andra sidan sightseeing av antikens monument som historiska kulturarvsplatser.

De har också kunnat konstatera att guideboken som litterär produkt är oerhört bunden till en tradition och texttradering där det i princip blir omöjligt att skriva en ny guidebok utan att förhålla sig till tidigare exempel.

Resultaten har lett forskarna vidare mot nästa forskningsfråga, som kommer att stå i fokus för framtida forskningssamarbeten: Vad händer när den guideboksstruktur som utvecklats i Rom appliceras på andra platser, städer och länder?

Bildtexter:
1: Sju guideböcker från olika tidsepoker, från medeltiden och fram till 1900-talets första hälft, har studerats och hösten 2016 anordnades en utställning på Carolina Rediviva-biblioteket i Uppsala där guideböckerna presenterades. Bilden visar en trave med dessa guideböcker – i exakt samma format som även dagens guideböcker ofta har.
Foto: Anna Blennow

2: Anna Blennow.
Foto: Privat

3: På projektbesök i klostret i Einsiedeln fick gruppen den medeltida guideboken förevisad.
Foto:
Anna Blennow

4: Ett uppslag från den äldsta bevarade guideboken till Rom, författad runt år 800. Finns i klosterbiblioteket i Einsiedeln i Schweiz.
Foto: Anna Blennow

5: Ett av gruppens ”walking seminars” i Rom, när de vandrade i guideböckernas spår.
Foto: Carina Burman

AV:

Artikeln publicerades först på: hum.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2011-03-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?