Bild
Studenter på kommunikatörsprogrammet våren 2020 presenterar sina masteruppsatser.
Studenter på kommunikatörsprogrammet våren 2020.
Foto: Saga Hansson
Länkstig

Stort fokus på pandemin i kommunikatörsstudenters examensarbeten

Studenter som gjorde masterarbete år 2020 på Kommunikatörsprogrammet med inriktning mot myndigheter och offentlig förvaltning valde att presentera sina arbeten på ett helt nytt sätt – via filmade presentationer på en specialdesignad webbplats. Läs om deras uppsatser som bland annat visar en färsk bild av kommunikatörers roll i coronakrisen.

För kommunikatörsstudenterna har krisen förvandlat deras sista termin till något oväntat och positivt. När de fick veta att de inte kunde genomföra den planerade, sedvanliga konferensdagen då intresserade kan komma och lyssna på avgångsstudenternas föreläsningar, gick hela klassen samman för att hitta en lösning.
– I stället för att ställa in ställde vi om och skapade en digital examenskonferens, säger Julia Forsberg, en av klassens tretton studenter.

Julia Forsberg – Vi har köpt en domän och byggt webbsidor där vi lägger ut våra presentationer. Vi fick användning direkt av det mesta vi lärt oss i teorin och nu fick vi också sätta kunskaperna på prov, från att göra layout, välja färgtema till språkhantering och marknadsföring, säger Julia Forsberg.

Lärarna på programmet är imponerade över studenternas handlingskraft och idérikedom.

– Coronasituationen har gjort att årets avgångsklass har fått ett verkligt problem att lösa. De har organiserat sig som en kommunikationsavdelning, bildat grupper med ansvar för allt från filminspelning till annonsering och jobbat på bred front för att nå ut med sina budskap. Allt det har de löst på egen hand, säger Christopher Kullenberg, programansvarig.

Från Covid till moderering

Eftersom klassen var ute på tio veckors praktik när pandemin startade blev det plötsligt stort fokus på kriskommunikation. Inte konstigt att många av studenterna också valt att fördjupa sig i frågor kopplade till just coronakrisen och hur olika myndigheter och förvaltningar har hanterat den.
Hur använder svenska kommuner Facebook för att kommunicera om coronakrisen? Hur ser kommunikatörer vid samhällsviktiga verksamheter i Göteborg på sin roll i krishanteringen? Det är exempel på frågor som analyserats.
Andra uppsatser beskriver hur konstmuseer, sjukhusfunktioner och Sveriges ambassad i New Delhi har hanterat svåra frågor under denna vår.

– En sak som förvånade mig är att kommunikatörerna har fått en så stor strategisk roll vid hanteringen av krisen. Det framkom i de intervjuer jag gjorde och det var roligt att se, säger Julia Forsberg.

Bland uppsatserna finns också många andra lärdomar att ta del av som inte rör just kriskommunikation. Det handlar bland annat om högskolors webbplatser, synen på kommunikatörer, om kvinnors upplevelser av kommunikation vid polisanmälan av våldsbrott, hur forskningsrön kommuniceras och hur internkommunikationen fungerar hos länsstyrelse och skolförvaltning.

Emma Wahlstedt Exempelvis har Emma Wahlstedt, som tidigare jobbade som utredare på Folkhälsomyndigheten, studerat Vårdgivarwebben i sin uppsats, en kanal för alla vårdgivare i Västra Götalandsregionen.

– Webbsidans målgrupp har ingen gemensam organisation men ett gemensamt mål.
Det har lett till definitionen av ett nytt begrepp, Hybridintranät, säger Emma Wahlstedt i sin presentation.

Vilka kommentarer tas bort från svenska myndigheters Facebooksidor, och varför? Det har Azra Halalkic undersökt genom att begära ut material i form av flera hundra kommentarer från 22 myndigheter.
Azra Halalkic – Spam och kommentarer som ifrågasatte myndighetens kompetens var den vanligaste typen av bortmodererade kommentarer, säger Azra Halalkic.

Hon har också varit projektledare för bygget av webbsidorna. Klassen har en stark sammanhållning, vilket gjort att det arbetet flöt smidigt. Där finns nu tretton videopresentationer där studenterna berättar om sina slutsatser.

– Alla har hjälpts åt och vi känner oss stolta över att presentera våra masteruppsatser på ett annorlunda sätt. Det är extra positivt att vår webb ligger ute ett helt år och många fler kan se våra arbeten, än om vi hade haft den vanliga föreläsningsdagen. Vi har fått en portfolio på köpet!

Foto: Saga Hansson (gruppbild), Azra Halalkic och Lina Ahlstedt

Masteruppsatser 2020


Azra Halalkic
I min uppsats undersöks svenska myndigheters modereringspraktiker. Vilka kommentarer modereras bort och finns det gemensamma mönster bland det borttagna materialet?

Emelie Hantelius
Uppsatsen Gör jag rätt saker? tar avstamp i konflikten mellan en växande kommunikatörskår och en omgivning som frågar sig vad kommunikatörer egentligen gör och om de verkligen behöver vara så många. I uppsatsen undersöks uppfattningar om kommunikatörsrollen bland enhetschefer och kommunikatörer i Göteborgs Stad, samt vad som kan göras för att förtydliga och förstärka rollen i organisationen.

Emilia Vermelin
Min uppsats Som att man släpps i luften: En diskursanalys av kvinnors upplevelser av kommunikation vid polisanmälan av vålds- och sexualbrott har som syfte att, som titeln avslöjar, undersöka kvinnors upplevelser av kommunikation med polisen vid polisanmälan och utredning. Jag har särskilt fokus på vissa centrala maktaspekter och undersöker hur kommunikation och information under processen uppfattas med emotioner som värdeomdömen. Utifrån detta detta undersöks kommunikationens villkor och betydelse för den kvinnliga anmälaren och hennes intressen.

Emma Wahlstedt
Min uppsats handlar om kommunikationen med vårdgivare inom Västra Götalandsregionen och hur den befinner sig i en gråzon mellan offentliga och privata vårdgivare. Gråzonen skapar nya utmaningar för befintliga kanaler och uppsatsen fokuserar på hemsidan Vårdgivarwebben som skapats för att brygga denna gråzon. Sidans format leder till definitionen av ett nytt begrepp, Hybridintranät, en kanal för att nå ut till en målgrupp utan gemensam organisation men med ett gemensamt mål.

Fanny Sävenek
I uppsatsen Informerad på eget ansvar intervjuas fem medarbetare på Länsstyrelsen Västra Götalands län om den interna kommunikationen på sin arbetsplats. Vad tycker de exempelvis om att landshövdingen har en vlogg? Studien är tänkt att ge stöd i hur man ska tänka när man formar en intern kanalstrategi.

Hanna Söderlund
Min uppsats handlar om kriskommunikation och förekomsten av organisatoriskt lärande på Sveriges ambassad i New Delhi, med anledning av utbrottet av Covid-19. Uppsatsen tar upp hur de har hanterat krisen och vilka lärdomar har de kunnat dra beträffande kriskommunikationen.

Josefin Wenander
Hur använder svenska kommuner Facebook för att kommunicera om coronakrisen?
I uppsatsen undersöker jag vilken typ av coronarelaterade inlägg kommunerna lägger ut och hur kommunikationsansvariga på ett antal kommuner resonerar kring Facebook som kanal för kriskommunikation.

Julia Forsberg
Uppsatsen Kommunikatörens roll mitt i krisen baseras på intervjuer med kommunikatörer verksamma vid samhällsviktiga verksamheter i Göteborg. De berättar om hur de ser på sin roll i krishanteringen och kommunikationens funktion under den pågående coronakrisen.

Julia Romell
Att kommunicera forskning ingår i svenska lärosätens uppgift. Men vilken roll har kommunikatörer i arbetet och vilken syn har de på forskningskommunikation? Detta undersöker jag i min uppsats genom en kvalitativ analys av åtta olika intervjuer med kommunikatörer anställda vid Göteborgs universitet.

Lina Ahlstedt
Uppsatsens syfte är att ur ett meningsskapande perspektiv undersöka hur analysfunktionen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset arbetar för att upptäcka och identifiera risker som uppstår i samband med covid-19-pandemin under sina möten.

Malin Fallgren
Uppsatsen Tre museer, tre ledare, en kris undersöker hur chefer och överintendenter på kommunala och statliga konst- och designmuseum i Sverige arbetar med kommunikation under pandemikrisen Covid-19. Alla står inför samma kris och sitter i samma båt, men gör alla lika?

Nils Jobring
I min uppsats undersöker jag hur Högskolan i Halmstad och Högskolan Kristianstads kommunikation fungerar utifrån hemsidetexter och högskolornas kommunikationspolicyer. Uppsatsen ger uppslag till stöd för kommunikationsarbete inom den komplexa högskolesektorn.

Sofia Axelson
Vilken betydelse har det aktivitetsbaserade kontoret för hur internkommunikationen utspelar sig i offentlig förvaltning? I min uppsats undersöker jag frågan genom intervjuer med både chefer och medarbetare vid Göteborgs grundskoleförvaltning kring deras uppfattning av hur kontoret möjliggör och påverkar kommunikationen internt.

För information om Kommunikatörsprogrammet med inriktning mot myndigheter och offentlig förvaltning se programmets webbsida