Hur Aristoteles uppfattades under medeltiden
Hur läste och tolkade man Aristoteles verk om logik och metafysik under medeltiden? I den frågan djupdyker en grupp forskare vid Göteborgs universitet tillsammans med internationella kollegor. Deras essäer finns nu samlade i boken The Aristotelian Tradition.
Den grekiske filosofen Aristoteles, född 384 f Kr, är en av de personer som gjort störst avtryck inom västerländsk filosofi och hans sätt att dela in vetande i fysik, metafysik, logik och etik lever kvar. I Aristoteles omfattande verk finns till exempel en studie av logik som är den tidigast kända, med frågeställningar som fortfarande är en del i vårt sätt att tänka. Under medeltiden hade aristotelisk metafysik inflytande på filosofi inom islam och judendom och än idag påverkar hans metafysik den kristna teologin.
Delar av Aristoteles skrifter översattes till arabiska och åtskilliga tänkare genom århundradena har sedan lämnat efter sig verk inspirerade av Aristoteles, bland andra Avicenna, Averroës, Apuleius, Boethius, Porphyrius och Plethon.
Flera internationellt ledande forskare som analyserar dessa antika och medeltida texter på grekiska och latin medverkar i boken. De finns sedan 2013 på Göteborgs universitet, i forskningsprogrammet Representation och verklighet: Historiska och nutida perspektiv på den aristoteliska traditionen.
– Men denna forskning med inriktning mot textkritik och filosofihistoria har en lång tradition vid Göteborgs universitet. Ingemar Düring, som var professor i klassisk filologi 1945–1970, publicerade flera banbrytande verk och är fortfarande internationellt erkänd som en av de främsta Aristotelesforskarna genom tiderna, berättar Christina Thomsen Thörnqvist.
Hon är redaktör för den aktuella boken tillsammans med Börje Bydén. Båda forskar vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. När de disputerade i latin respektive grekiska i början av 2000-talet vid dåvarande klassiska institutionen behandlade deras avhandlingar olika aspekter av den medeltida Aristotelesreceptionen. Det blev startpunkten för deras samarbete.
– Vi knöt då kontakter med Köpenhamns universitet som sedan 1950-talet hade en välförankrad forskningsmiljö inom klassisk filologi med särskild inriktning på antik och medeltida filosofi, säger Christina Thomsen Thörnqvist.
Samarbetet mellan universiteten utvecklades ytterligare i ett forskarnätverk, Den aristoteliska traditionen: Receptionen av Aristoteles verk under medeltiden, som koordinerades från Göteborg åren 2009-2011. Under denna period utökades nätverkets forskargrupp och verksamheten resulterade så småningom i Representation and Reality. Idag har detta forskningsprogram elva medlemmar från Europa, Asien och Nordamerika med Christina Thomsen Thörnqvist som forskningsledare.
Merparten av dessa forskare har skrivit essäer i boken The Aristotelian Tradition: The reception of Aristotle’s works on logic and metaphysics in the Middle Ages.
För mer information om boken
kontakta Christina Thomsen Thörnqvist, christina.thornqvist@gu.se
Läs mer om forskningsprogrammet
Läs mer om våra utbildningar i klassisk filologi och filosofihistoria: kandidatprogrammet Liberal Arts och Antik och medeltida filosofi och klassisk filologi, masterprogram